Digitala gudstjänster - här är vinnarna och förlorarna

Vinnare: Predikningarna, solosången och strukturen i gudstjänsten.

Förlorare: Förbönen, nattvarden, gemenskapen och lovsjungandet tillsammans.

Gudstjänsternas innehåll har förändrats med en ökande digitalisering. Det visar en ny studie om frikyrkorna och pandemin.

Andra slutsatser från den enkätundersökning i fyra frikyrkosamfund som nu presenteras, är att predikningarna har blivit kortare och mer genomplanerade, liksom att de digitala gudstjänsterna har blivit mer anpassade till nya besökare och fått ett mer offentligt språkbruk.

Vidare visar studien att det har dragit åt en professionalisering av gudstjänsten där pastorerna blir viktigare och volontärer får mindre betydelse. Undantaget är teknikerna.

– En återkommande kommentar bland de svarande är att digitala gudstjänster gör deltagarna till åskådare eller till och med konsumenter, säger Frida Mannerfelt, präst och doktorand inom digital teologi, som har skrivit om de frikyrkliga gudstjänsterna på nätet.

Så gjordes enkäten

En av de svarande i enkäten uttrycker: “God undervisning och bra sånger är överförbara via skärmen, men inte deltagande.”

Den nya studien har rubriken “Svensk frikyrklighet i pandemin”. Den har gjorts bland församlingar inom Equmeniakyrkan, Pingst, Evangeliska frikyrkan och Svenska alliansmissionen.

En pastor och två frivilliga i var och en av 10-25 församlingar inom varje samfund har svarat på enkätfrågor kring förändringar inom församlingarna under perioden med covid-19 och restriktioner.

Studien visar också att digitaliseringen har aktualiserat synen på vilka som utgör en församling och frågan om frikyrkoförsamlingarnas identitet. Ulrik Josefsson, pingstvän och prorektor på Akademi för ledarskap och teologi (ALT), påpekar att gudstjänsterna online har öppnat upp för helt nya människor att vara med bakom skärmen. Här kan tittarna också vara spridda geografiskt över landet. Hur ska man se på de här personerna i förhållande till den lokala gemenskapen? Det är något flera i enkäten har resonerat kring.

Många tror att de egna församlingsmedlemmarna har följt även andra församlingars gudstjänster på nätet under pandemin.

Tekniken avgörande

Nästan alla av de totalt 184 svarande i enkäten (94 procent) upplever att deras församlings gudstjänst har förändrats genom att den också sänts digitalt. Knappt hälften av de svarande (45 procent) tyckte att gudstjänsterna blivit sämre än innan pandemin. Ofta med hänvisning till svårigheterna att idka gemenskap eller till dålig teknisk kvalitet. En fjärdedel menade samtidigt att gudstjänsterna blivit bättre.

– Väldigt tydligt i undersökningen är att församlingar som har haft goda resurser i form av teknik och tekniker har en positivare syn på gudstjänsterna, och en positivare syn på framtiden. Ofta handlar det här om större församlingar. Men det finns också exempel på mindre kyrkor med goda resurser, säger Frida Mannerfelt.

Många vill fortsätta digitalt

Även om det finns påtagliga nackdelar med det digitala, svarar många i enkäten att de också ser fördelar, och att de vill fortsätta att sända gudstjänster digitalt även efter pandemin. Här handlar det både om att kunna nå nya människor som inte annars skulle komma till kyrkorna, liksom att visa pastoral omsorg om sjuka och andra som av olika skäl har svårt att lämna sina hem.

– Uppseendeväckande många sa också att de digitala gudstjänsterna är bra för församlingsmedlemmarna. Inte för att de slipper gå ur sängen på söndag morgon, utan för att de kan ha kontakt med gemenskapen också vid de tillfällen då deras barn är sjukt, eller de måste hjälpa mamma att handla, eller vad det nu kan vara.

– Detta säger något om frikyrklig spiritualitet – hur viktigt det är att vara en del av gemenskapen, säger Frida Mannerfelt.

Mer av interaktiva plattformar

Flera församlingar startade sina digitala gudstjänster på plattformar som Youtube, varifrån gudstjänsten sänds ut. Med tiden har många sedan valt att också gå över till, eller komplettera med, mer interaktiva nätplattformar som Zoom och Teams, där deltagandet bland tittarna kan öka genom att det är möjligt att se varandra, samtala och be för varandra.

Predikningarna har alltså fått en mer framträdande roll, samtidigt som de blivit kortare. De gör sig helt enkelt bra på skärmen i datorn eller mobilen. Den mer undervisande solosången har samtidigt klivit fram på bekostnad av den mer gemensamma lovsången.

Frida Mannerfelt noterar att den mer “klassiska” frikyrkliga gudstjänsten har förstärkts, där bibelordet är i centrum. Detta jämfört med både mer karismatiska frikyrkliga gudstjänster med lovsång eller mer liturgiska och ekumeniska sådana med ljuständning och nattvard.

Men det är samtidigt inte bara digitaliseringen som har drivit fram förändringarna i gudstjänsterna. I mycket är detta också en förstärkning av trender som redan tidigare har funnits inom frikyrkornas spiritualitet, menar rapportförfattaren.

Thomas Österberg

Thomas Österberg är reporter och stf ansvarig utgivare på Dagen.