Nyheter
Drickande och rökning sjönk under pandemin
Magnus Jonsson, IOGT-NTO: Det är jättepositivt - en framgång både för enskilda och samhället
Trots att coronapandemin ansetts ha en negativ inverkan på människors psykiska hälsa, har den inte inneburit ökad droganvändning.
– Vi vill ju ha ett samhälle där vi kan resa och umgås, men vi behöver lyfta fram att det inte behöver vara alkohol i alla sammanhang, säger Magnus Jonsson, drogpolitisk chef på IOGT-NTO i en kommentar till nya siffror från Folkhälsomyndigheten (FHM).
FN har gjort en översyn av folkhälsan i världen i spåren av coronapandemin. Trots isolering och restriktioner har konsekvensen av pandemin inte inneburit att vi har druckit, rökt och använt droger mer än tidigare. Isoleringen som pandemin fört med sig har dock haft en negativ effekt på människors psykiska hälsa, särskilt för den som redan tidigare är skör, säger Hillevi Busch vid FHM till TT i en kommentar. Trots denna isolering visar FMH:s egen undersökning att när det gäller Sverige så mådde svenskarna ganska bra under pandemins första år, 2020.
Konsumtionen har minskat flera år
Här gick alkoholkonsumtionen ned med 6 procent under 2020 jämfört med året innan, detta trots att försäljningen på Systembolaget ökade. Tobaksrökning minskade med ungefär lika mycket. Bakom minskningen ligger troligen färre antal krogbesök.
– Siffrorna är intressanta, men det är samtidigt siffror som vi har sett under flera år. Konsumtion av alkohol och tobak går ned i samhället, och framför allt bland vissa grupper, till exempel bland ungdomar, säger Magnus Jonsson, drogpolitisk chef på IOGT-NTO.
Sätter fokus på alkoholnormen
Både för individen och för samhället är det en stor vinst att konsumtionen av alkohol går ned, betonar han: siffror från 2019 visar att 100 miljarder årligen av statens utgifter går att koppla till alkohol.
– Intäkterna staten får från försäljning av alkohol ligger på omkring 15 miljarder, så differensen är 85 miljarder.
Finns det något vi kan lära oss av tiden med pandemin när det gäller alkoholbruk?
– Det är en jätteintressant fråga. Vi vill ju inte ha ett samhälle där man inte kan umgås med sina vänner och släktingar. Men det här sätter fingret på alkoholnormen. Vi bör vara ett samhälle som lyfter fram olika typer av umgänge. Det behöver inte vara alkohol i alla sammanhang.
– Vi vill kunna resa och umgås, men man måste kunna göra det utan att drickande är inblandat.
Liten grupp dricker mer
Drickandet har dock inte minskat i alla grupper. Det finns också en liten grupp på cirka fem procent av befolkningen som i stället har börjat dricka mer.
– Mycket talar för att den här gruppen hade en hög konsumtion redan innan, och de kan alltså ha ökat sin konsumtion ytterligare, säger Björn Trolldal, utredare vid Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN) till TT.
– Det är oroande med dessa cirka 400 000 som har ökat sitt drickande. Det hade varit intressant att se om det är en särskild åldersgrupp, en socioekonomisk grupp och om det är skillnad mellan könen, kommenterar Magnus Jonsson.
Isoleringen bidrar till ökning
Han berättar att det går att urskilja en grupp som under senare år har ökat sitt drickande: kvinnor över 65 år. Han pekar på att för dem som mådde dåligt redan innan pandemin kan isoleringen ha gjort att man ökat på sin konsumtion av alkohol.
– Vi människor är ju sociala varelser, och får vi inte möjlighet att träffa andra så mår man dåligt. Pandemin har varit svår för dem som redan mådde dåligt, säger han.
Inger Alestig är tidigare reporter på Dagen.
