Ebba Busch: Därför säger jag nej till kristendom på skolschemat

Inför KD:s riksting har ett förslag kommit om att återinföra kristendomsundervisningen i skolan, det vill säga exakt den fråga som partiet en gång bildades kring på 1960-talet.

Numera säger partiet nej. Inför KD:s riksting svarar partiledare Ebba Busch till Dagen hur det kan komma sig.

Varför bildar man ett parti? När det gäller Kristdemokraterna finns det en fråga som var själva katalysatorn till partibildningen, den stora namninsamlingen år 1963 för att rädda kristendomsundervisningen i skolan. Drygt 2,1 miljoner svenskar skrev under i protest mot Socialdemokraternas förslag, vilket brukar beskrivas som den största namninsamlingen i svensk historia.

Resultatet blev inte att S-regeringen ändrade sig, däremot att ett helt nytt parti bildades. Så det är med en stor historisk symbolik som frågan om att återinföra kristendomsundervisningen i skolan kommer upp på KD:s riksting.

”Frågan utgör själva DNA:et för Kristdemokraterna. Denna fråga var själva grundorsaken att partiet startades 1964″, skriver Samuel Stengård i sin motion som han lämnat in till rikstinget.

Tiderna förändras

Svaret han fått från partistyrelsen är att motionen bör avslås. ”Tiderna förändras”, lyder motiveringen som pekar på ett Sverige som ser helt annorlunda ut i dag, inte minst när det gäller den religiösa mångfalden.

– Anledningarna till att vi säger nej är flera, säger Ebba Busch till Dagen då vi får en intervju med henne inför det stundande rikstinget.

Sedan förklarar hon att det redan står i Skolverkets kursplan om kristendomens betydelse i Sverige, något hon menar hänger ihop med motionen som lagts.

– Vi drev på för etikens och moralens betydelse och 1994 fick Alf Svensson in det här i läroplanen, en nyckelmening att svensk skola vilar på bland annat den kristna traditionen, säger Ebba Busch.

– Så anledningen till att vi inte bifaller den här motionen är för att vi menar att det är tydligt att kristendomsundervisningen redan har en särställning mot andra religioner i dag. Vi lyckades 1994 med det vi satte oss för när vi bildades.

Koranen i fokus

Inför rikstinget i Helsingborg har över 400 motioner kommit in och partistyrelsen vill också klubba igenom ett nytt familjepolitiskt program. Flera av förslagen som ska diskuteras handlar om frågor som berör religion. Exempelvis finns flera motioner med önskemål att införa någon slags lagstiftning mot koranbränningar, trots att Ebba Busch flera gånger i debatten argumenterat emot.

Har partivännerna inte lyssnat på dig?

– Det är en jättekomplex fråga och det är bra att det kommit in flera motioner så att vi kan diskutera igenom det här. Jag är själv kristen och blir som troende otroligt sårad då min tro blir häcklad, så jag har stor sympati med de muslimer som känner samma sak. Men yttrandefriheten är ett mynt med två sidor, säger Ebba Busch.

Sedan lyfter hon fram totalitära krafter som vill få det svenska samhället att anpassa sig till deras agenda.

– Yttrandefrihet är det främsta värnet mot totalitära samhällen, det är det som gör att judar, muslimer och kristna kan leva sida vid sida i Sverige.

Ebba Busch vill också lyfta fram väckelserörelsens historia i sammanhanget, där frikyrkliga en gång i tiden utmanade dåtidens religiösa normer.

– Det är fröet till vår yttrandefrihet och religionsfrihet, säger hon.

– Många kristna inom väckelserörelserna fick betala ett högt pris för det här och det är något som vi ska försvara. Vi kristna vet hur dyrköpta de här friheterna är.

Anti-SD-motion

En motion som kan bli hett omdebatterad på KD:s riksting handlar om att man inte ska bilda regering med partier som är nationalistiska eller socialistiska.

Jag tolkar detta som en markering mot Sverigedemokraterna, vad säger du?

– Att du får fråga motionärerna, jag vill inte lägga ord i deras mun, säger Ebba Busch.

Partistyrelsen har i alla fall föreslagit att motionen ska avslås eftersom det inte är ”lägligt att låsa fast partiet i specifika krav för samarbeten.” Ebba Busch väljer själv att använda begreppet ”värderingsdriven pragmatism” i intervjun med Dagen, där hon menar att det är genom denna öppna hållning mot andra partier som KD lyckats få igenom sin politik.

– Kristdemokratin ska inte finnas i fina principer som ställs upp i bokhyllan, utan vi ska vara med och sätta avtryck, säger hon.

– Vi går dit där vi får störst genomslag för vår politik och där vi inte brukar våld på våra egna värderingar. Vi har visat de senaste åren att vi kan navigera i ett svårt landskap och behålla vår själ.

Kyrkan och kulturarvet

En annan motion som kommit in handlar om att staten måste ta ett större ansvar för det kyrkliga kulturarvet, där Jonas Segersam menar att ersättningen från staten ska indexeras, alltså skruvas upp år för år. Främst rör det här Svenska kyrkan, där ärkebiskop Martin Modéus vädjat om ökat ekonomiskt stöd för att kunna hantera omkostnader för alla gamla kyrkor.

Partistyrelsen tycker i sak att motionären har rätt, men väljer ändå att avslå motionen. Det låter märkligt?

– Ja, fast nu ska rikstinget rösta också, men det är ett obestridligt faktum att kristendomen haft ett stort inflytande i Sverige och att just kyrkor är en viktig del av det svenska kulturarvet. Men vi brukar inte slå fast specifika budgetposter i våra rikstingsbeslut, säger Ebba Busch.

KD-ledaren kontrar sedan med att även frikyrkoförsamlingarnas betydelse förtjänar att uppmärksammas, där hon lyfter fram att man införde allmän och lika rösträtt 73 år innan det hände i riksdagen.

– Det är också viktigt att framhålla.

Jacob Zetterman

Jacob Zetterman är reporter på Dagen.