Nyheter
EFK sa nej till vigselrätt – så tycker pastorerna i dag
Som första samfund avsade sig Evangeliska frikyrkan sin vigselrätt från och med 2012. I dag finns det pastorer som är nöjda med förändringen, men också de som saknar vigselrätten.

Sedan 2012 har pastorer i Evangeliska frikyrkan (EFK) inte längre kvar den juridiska vigselrätten.
Det par som önskar en kyrklig vigsel inom EFK måste därför först möta en borgerlig vigselförrättare för att äktenskapet ska bli juridiskt giltigt.
Eftersom EFK inte för någon central statistik över antalet vigslar går det inte att göra någon djupare analys av utvecklingen. En eventuell nedgång eller uppgång av antalet vigslar kan ju också påverkas av andra faktorer.
Øyvind Tholvsen, som leder samfundets församlingsprogram, bedömer dock att få avstått från att vigas i en EFK-församling på grund av förändringen.
– De pastorer som var för beslutet har nog behållit vigslarna för de har kunnat tala för det, medan kanske de som inte gillade det har blivit lite osäkra i mötet med par och paren kan då valt en annan lösning, säger han.
”Något mycket djupare”
Øyvind Tholvsen tycker att det blivit en intressant debatt inom samfundet kring vad som egentligen är kärnan i en vigsel.
– Vi menar att den kristna synen är att äktenskapet är något mycket djupare än enbart den juridiska delen, säger han.
Samtidigt vill samfundet inte viga par som inte först genomfört en borgerlig vigsel. Enligt Øyvind Tholvsen beror det på att äktenskapet är den juridiska form som bäst överensstämmer med en kristen livshållning för ett par, bland annat måste paret dela sina ägodelar med varandra.
– Dessutom måste vi vara ansvarsfulla. Vi kan inte börja viga människor och skapa en egen ordning kring det. Det skulle skapa stor förvirring i samhället om vissa par inte hade juridiskt giltiga äktenskap, säger han.
Olika åsikter
Inom EFK:s pastorskår fanns det olika åsikter om detta var en bra åtgärd. Magnus Tunehag, pastor i Johanneskyrkan i Linköping, är en av dem som stödde förändringen.
– Det är bra att skilja på kyrka och stat. Genom detta har vi också en helt ny möjlighet att diskutera vad ett kristet äktenskap är, säger han.
– Tidigare har tankarna ofta blandats samman, i stället för att tänka på vad det innebär att gå in i ett äktenskap inför Gud och församlingen.
Men har det inte varit praktiskt att vara vigselförrättare?
– Jag tycker inte det är något större problem att gå till borgmästaren några timmar innan. De par jag vigt har inte haft problem med det.
Missnöje på fängelser
EFK:s fängelsepastorer protesterade mot beslutet när det togs, och där finns fortfarande ett missnöje. Celia Enes är pastor på Kumlaanstalten och hon har fått viga betydligt färre par sedan 2012.
– Vi kan inte bara kalla in en borgerlig vigselförrättare för på fängelset kommer inte vem som helst in, säger hon.
Vill se en förändring
De interner som önskat att hon ska viga dem väljer därför oftast andra lösningar, som att Svenska kyrkans präst viger.
– Det brukar inte påverka kontakten med internerna, åtminstone inte inne på anstalten. Men det klart att det varit bra att få en naturligt kontakt med frun också, säger Celia Enes.
Fängelsepastorerna har försökt att få gehör för att det ska göras undantag för dem, men hittills inte fått gehör från samfundsledningen.