Efter höjda terrorhotet: Kyrkor manas att se över sin säkerhet

Ökad vaksamhet, fler dörrar in mot gudstjänstlokalerna och personal vid ingången så länge kyrkan är öppen. Det är råd som de kristna samfunden behöver ta till sig när risken för terrordåd ökat, menar Sveriges kristna råd, SKR.

– Vi kommer att behöva vara både välkomnande och ständigt vaksamma, säger generalsekreterare Sofia Camnerin.

Förra veckan höjde säkerhetspolisen terrorhotnivån från tre till fyra på en femgradig skala, och förklarade att det ökade terrorhotet gäller samhället i stort.

Men Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, varnade redan i maj för att kyrkor är särskilt sårbara. Detta sedan tysk polis gripit två bröder som planerat ett terrordåd mot en icke namngiven kyrka i Sverige.

”Samtliga kyrkor i Sverige måste förbereda sig på attentat”, sa Peter Hällsten, ansvarig för trossamfund på MSB, till Kyrkans tidning.

I samband med detta höjdes beredskapen i flera kyrkor. Bland annat skickade Växjö och Linköpings stifts kris- och säkerhetssamordnare ut ett brev till samtliga församlingar med uppmaningen att vara vaksamma, vilket Dagen skrev om.

Vägledning från MSB

Sveriges kristna råd, SKR, tog tillfället i akt att påminna om en vägledning som togs fram av MSB 2021, i samarbete med Polismyndigheten och Myndigheten för stöd till trossamfund, SST. Där ges konkreta tips och råd om hur trossamfund kan arbeta för att öka människors säkerhet, bland annat i händelse av våldsdåd.

– Vi insåg att det nu, om inte förr, var läge att titta närmare på MSB:s anslag, som är bredare än det vi varit vana vid och som handlar om mer än brandsäkerhet och utrymningsvägar, säger Sofia Camnerin, generalsekreterare för SKR, till Dagen.

Redan då fanns det samfund, såsom Pingst, som var snabba med att lyfta säkerhetsfrågorna inom organisationen och bland församlingsledare.

– Jag vet att flera kyrkosamfund mobiliserat sina krisgrupper och gått ut med information efter det förhöjda terrorhotet, såsom Equmeniakyrkan säger Sofia Camnerin.

– I övrigt vet jag inte hur man tagit åt sig den senaste utvecklingen och vad det fått för konsekvenser.

Uppdaterar pingstkyrkorna

Richard Svensson, verksamhetsledare för Pingst Församling, förklarar att man från centralt håll främst vidareförmedlar information från möten med Myndigheten för stöd till trossamfund, SST.

”Myndigheten har tagit fram och delar bra material som är till nytta för församlingarna för att odla en säkerhetskultur,” skriver han till Dagen.

”Efter det senaste mötet skickade vi ut en uppdatering via mejl till församlingarna med en summering av den information vi fått och länkar till de material som myndigheten delat. Det är så vi agerar just nu.”

All anledning se över säkerhet

Även Evangeliska frikyrkan, EFK, rekommenderar sina församlingsledare att ta till sig råden från MSB.

– Vi kommer att gå ut med länken till MSB till församlingarna, och en del information kring det. Men det ligger på varje enskild församling att bedöma vilka åtgärder de behöver göra, säger Markus Sand, som leder EFK:s Sverigeprogram, till Dagen.

Han har deltagit i SST:s möten för krissamverkan, och bland annat tagit del av polisens uppskattningar av den ökade hotbilden.

– Det är inget som är helt nytt, men de församlingar som inte redan har sett över sin säkerhet och sitt förebyggande arbete har all anledning att göra det nu, säger Markus Sand.

– Sedan kan det finnas anledning att göra en fördjupat planering inför större samlingar. Men våra större sammanhang, som framför allt Torpkonferensen, ligger ännu långt bort.

”Överdriv inte oron”

Dagen efter det att terrorhotnivån höjdes förklarade Equmeniakyrkan på sin hemsida att man följer händelseutvecklingen och rekommenderade församlingarna att göra detsamma.

– Vi ville visa att vi är på tårna, har en fortlöpande dialog med MSB och polisen och att de som undrar något kan vända sig till oss, säger kommunikationschef George Olvik till Dagen.

– Men grundtonen är att vi inte vill förändra vår verksamhet, och att vi heller inte vill att terrorhot ska styra oss. Att fortsätta att leva normalt är också ett svar på den här typen av hot.

Generellt bör dock alla församlingar vara vaksamma på förändringar, menar han.

– Det är också bra att ha en säkerhetsansvarig, i verksamheten och i styrelsen. Men nästan alla våra församlingar och föreningar har redan krisgrupper och krisplanering.

Inför samfundets kyrkokonferens i Helsingborg den 8–10 september har man samrått med polisen, som inte kunnat konstatera någon hotbild.

– Man måste också sätta oron i perspektiv: det är snarare farligt att köra bil till konferensen, säger George Olvik.

Han har ett visst förbehåll mot delar av MSB:s vägledning för trossamfunden, där man bland annat gestaltar en potentiell gärningsmans försök att tränga in i lokalerna, sekund för sekund.

– Vägledningen är inte helt anpassad till vår verksamhet, och skulle man följa den till punkt och pricka så skulle halva församlingen vara engagerad i säkerhetsarbetet, säger han.

– Så i vissa delar tycker jag att den riskerar att skapa mer oro än trygghet. Sedan måste man på ett klokt sätt, och i dialog, hantera att det i en församling finns människor som reagerar mycket olika på hot och oro.

”Lätt att känna oro och rädsla”

”Det är lätt att känna oro och rädsla med tanke på den samhällsutveckling vi ser just nu,” kommenterar Helena Cashin, kommunikationschef för Evangeliska fosterlandsstiftelnsen, EFS, den nya hotbilden.

”Som kristna bär vi på ett hopp som är större än oss själva och vi har en möjlighet att i denna tid vara ett ljus i mörkret och påminna människor om hoppet i Jesus. Vi behöver be för vårt land och för den situation vi befinner oss i nu.”

Centralt arbetar EFS löpande med säkerhet, bland annat genom att ta fram krisplaner till konferenser och läger och att informera föreningar om de resurser som myndigheterna, såsom MSB, tar fram. Sedan tidigare utbildar man dessutom personal om hur man agerar vid hot och våld.

”Vilka åtgärder man vidtar lokalt varierar mellan olika sammanhang och besluten om detta tas på lokal nivå. Ett sammanhang i en storstad kan behöva vidta andra åtgärder än ett mindre sammanhang på landsbygden. För riksarrangemang har vi generellt höjt säkerhetstänket under en följd av år, men har från MSB fått uppslag till ytterligare förbättringar som relativt enkelt kan göras inför kommande konferenser,” skriver Helena Cashin.

Välkomnande kyrkvärdar

I sin vägledning till trossamfund nämner MSB bland annat vikten av att ha personal vid lokalens ingångar, något som även terrorforskare Magnus Ranstorp framhävt som en åtgärd i samtal med Dagen.

Enligt Sofia Camnerin hör det till vanligheten att kyrkor har någon typ av värdar som välkomnar besökare vid dörren.

– Men det som är tydligt i vägledningen från MSB är att de bör stå där hela tiden, och det tror jag är ny information för många och något vi bör tänka kring, säger hon.

– Och även om det är tragiskt att tänka så, visar MSB tydligt hur mycket tid man vinner vid en attack om man till exempel har ytterligare en dörr innan man kommer in i själva gudstjänstlokalen.

Samfund har möjlighet att ansöka om bidrag för ökad säkerhet genom Kammarkollegiet. Hittills i år finns dock inga tecken på att fler samfund än tidigare sökt bidraget, uppger myndigheten för Dagen.

Kameraövervakning

Det som samfunden kan söka medel för är allt från säkerhetsdörrar, belysning och fönstergaller, till kameraövervakning, larm och bevakning.

– Det finns vissa geografiska områden där kyrkorna redan börjat titta på åtgärder för att öka sin säkerhet, och fler kommer nog att göra det nu, säger Sofia Camnerin, och tillägger att det i första hand är SST som dessa församlingar bör ha en dialog med.

– Men just nu tycker jag det viktigaste är att krisinformationen kommer ut till församlingarna, att man stärker sitt säkerhetstänkande, har en krissamordning och funderar över det här med gudstjänstvärdar – utan att ge avkall på att hålla kyrkorna öppna, säger hon.

– Det kommer att bli jätteviktigt framöver att vi är både välkomnade och samtidigt vaksamma.

Eva Janzon

Eva Janzon är reporter på Dagen.