Efter tre års arbete - hbtq-process klar i EFK: “Välkomna homosexuella som medlemmar”

Den som lever i en samkönad relation bör få vara medlem i en EFK-församling. Och det kan ibland vara bättre att två personer av samma kön lever troget och livslångt ihop, än att de inte gör det. Det anser den arbetsgrupp om samkönade relationer som efter tre års arbete presenterar sin slutrapport ”Helighet och barmhärtighet” för EFK-rörelsen. Teologerna och pastorerna vill gå fram med vad de kallar en ”djupt radikal medelväg” utifrån evangelikal bibelläsning.

HJÄLMARGÅRDEN. Arbetsgruppen har bestått av ett 20-tal teologer och församlingsledare och har letts av missionsdirektorerna Linalie Newman och Ingemar Forss. Nu ger gruppen alltså en tydlig rekommendation: Det ska vara möjligt för dem som lever i en samkönad relation att vara medlem i en EFK-församling.

Evangeliska frikyrkan har dessutom anledning att be om ursäkt till hbtq-personer som har farit illa i kyrkorna, framhåller gruppen.

Men det är inga beslut som ska fattas av Evangeliska frikyrkans styrelse eller andra instanser i rörelsen, utan slutrapporten överlämnas till församlingarna för fortsatt bearbetning. I helgen presenteras den 280-sidiga rapporten vid EFK:s representantskapsmöte på Hjälmargården mellan Örebro och Katrineholm, och blev offentlig på fredagskvällen då alla församlingar fick var sitt exemplar och många ville köpa ett eget.

Tar inte ställning om vigslar

Någon rekommendation eller gränssättning i den laddade äktenskapsfrågan kommer dock inte från arbetsgruppen, det har inte ingått i uppdraget. Men det noteras att många pastorer, missionärer och enskilda medlemmar inom EFK har skickat med att samkönade vigslar inte är aktuellt för dem och EFK, liksom att det är för flera internationella partners till EFK är otänkbart att viga samkönade.

Samtidigt konstateras att det finns några EFK-församlingar som under arbetsperioden redan har gjort förändringar kring äktenskapsfrågan.

Tydligt är att arbetsgruppen ändå hoppas att de cirka 285 församlingarna i rörelsen ska kunna hålla ihop. Den skriver att det finns skäl att stå kvar i gemenskap i EFK ”även när det spänner i frågor om samkönade relationer”. Det hela motiveras med att det är tillsammans man bäst fortsätter sökandet efter Guds vilja, och man betonar det gemensamma lyssnandet till både Bibeln och varandra, och överlåtandet till varandra.

Fyra teologiska ledord

I slutrapporten berättar kristna homosexuella själva om sina ofta smärtsamma upplevelser. Även olika typer av oro i församlingsrörelsen återges. Frågorna bearbetas i rapporten utifrån EFK:s fyra teologiska ledord: missionell, baptistisk, evangelikal och karismatisk. De bibelord som talar om homosexualitet analyseras text för text.

Bland annat förs ett längre resonemang kring vad synd egentligen är för något, och det konstateras att samkönade relationer i Bibeln oftast beskrivs som synd i bemärkelsen ”moralisk orenhet” som individen själv har ett ansvar för. Men EFK:s arbetsgrupp pekar samtidigt på att synd i Bibeln även beskrivs på andra sätt, exempelvis som en börda som Gud lyfter av eller en skuld som Gud betalar. Allt mot bakgrunden hur Bibeln talar om skapelse, synd och frälsning.

Konsekvens av syndafallet

När bibeltexterna ska omadresseras till vår tid landar arbetsgruppen i att beskriva homosexualitet i termer av en ”naturlig brustenhet”, det vill säga som en ”konsekvens av syndafallet som vi behöver leva med och hantera”.

Den sexuella läggningen är i det här synsättet inte något individen väljer eller kan välja bort, utan en del av identiteten. I slutrapporten skriver man: ”Det finns tillfällen då en människa har bättre förutsättningar att formas till Kristuslikhet om hon lever i en trogen samkönad relation”, medan det i andra situationer går att argumentera för avhållsamhet.

Erfarenheten inom kristenheten är att det många gånger inte har fungerat att be bort någons sexuella läggning, konstateras det vidare.

Vill undvika polarisering

EFK:s arbetsgrupp betonar att den varken vill göra en fundamentalistisk eller en liberal bibelläsning, utan gå en tredje evangelikal väg och ta Bibeln på allvar, och att EFK:s väg är att ”navigera mellan polariserade positioner”.

I rapporten uttalas att ”Guds ord inte är en samling tidlösa trossatser”, utan att ”Gudsordet alltid har förmedlats i och genom olika historiska situationer”. Nu vill arbetsgruppen försöka förstå Bibeln som en helhet och vad den vill säga i det sammanhang vi lever i dag (kontextualisering), och med hänsyn till de missionella utmaningar som kyrkorna har i nutid.

Polygami i Afrika

Man betonar spänningen och balansgången mellan att vara ”missionellt profetisk” och ”missionellt pragmatisk”. Här lyfts polygami i Afrika fram som exempel, där en viss pragmatism har behövts för att inte ”slita isär familjer”. Vidare framhålls att både helighet och barmhärtighet är viktigt i de här frågorna.

Det bibliska begreppet urskillning pekas på för hur man ska kunna bli en välkomnande och lärjungaformande gemenskap för alla människor, inklusive samkönade par. Arbetsgruppen pekar på behovet av att kunna avgöra vad som är centrum och vad som är periferi, och säger att bemötandet av homosexuella förmodligen alltid blir bättre i församlingar som betonar ett centrum, än som betonar gränserna. Liksom på behovet att både kunna vara profetiskt utmanande och inkluderande som kyrka samtidigt.

Vem kan vara ledare?

När det gäller vem som kan ha ledaruppdrag i en kyrka så överlämnar arbetsgruppen den saken till de lokala församlingarna att avgöra, och säger att EFK:s församlingar alltid har varit fria att kalla de ledare de önskar.

Något avståndstagande från att ha hbtq-personer som ledare görs alltså inte, utan en persons mognad och vandring med Herren samt individuella gåvor pekas på som avgörande.

Arbetsgruppen lyfter vidare fram att det är angeläget med en fortsatt process och bibelläsning kring de här frågorna tillsammans med de personer som själva lever i samkönade relationer, och att det även är viktigt att ta in forskningen kring homosexualitet.

Bitvis stormigt

Processen att ta fram slutrapporten, som nu överlämnas till rörelsen Evangeliska frikyrkan, EFK, har bitvis varit stormig, inte minst i sociala medier, skriver arbetsgruppen. Den menar samtidigt att bearbetningen i grunden är uttryck för en missionell längtan som finns inom EFK. Varje medlem i arbetsgruppen har haft en personlig förebedjare under processen. Det meddelas i slutrapporten att de har känt sig burna av förbönerna.

Thomas Österberg

Thomas Österberg är reporter och stf ansvarig utgivare på Dagen.