Etiopisk-ortodoxa kyrkan riskerar att bli av med stöd

Efter Dagens granskning av etiopisk-ortodoxa kyrkan, där det framkom att en kyrkoledare för etiopisk-ortodoxa kyrkan samlar donationer till etiopiska regeringsstyrkor i Tigray, kommer Myndigheten för stöd till trossamfund att inleda en utredning om huruvida samfundet ska få stöd nästa år.

I en etiopisk-ortodox kyrka i stockholmsförorten Hagsätra har kyrkans ärkebiskop i ett brev uppmanat till gåvor till soldater som strider i Tigray samt pekat ut västerlänningar som ärkefiender. Det rapporterade Dagen i en granskning i juli.

Under måndagen rapporterade Sveriges Radio att Myndigheten för stöd till trossamfund kommer att inleda samtal med samfundet. Dagen har pratat med myndighetens chef Isak Reichel som bekräftar detta.

– Det här ärendet är anmärkningsvärt, säger han.

– Vi ska undersöka vad som har hänt och göra en bedömning inför nästa års budget. Vi måste titta på om det här samfundet verkligen kan sägas bidra till de samhällsgrundande värderingarna vi står bakom, säger Isak Reichel.

Lagförslag ska följa demokratiprinciper

Isak Reichel säger också att ett nytt lagförslag nästa år kan göra det enklare att dra tillbaka statsbidrag från samfund som inte följer demokratiska principer. Förslaget syftar till att tydliggöra demokratiprinciperna som ska efterföljas för att samfund ska få stöd av myndigheten.

– Reglerna om demokratiprinciperna är just nu otydliga, ambitionen är att få klarhet om hur vi ska tillämpa dem, säger han.

Myndigheten för stöd till trossamfund har i uppdrag att främja en dialog mellan stat och trossamfund. De ska även bidra med kunskap om religion och samfundsliv i Sverige och fördela ekonomiska bidrag.

– Liknande fall har testats i domstol. I Sverige har trossamfunden i dag stora möjligheter att agera fritt i och med religionsfriheten och ändå få statsbidrag, säger Isak Reichel.

Eftersom religionsfriheten är grundlagsskyddad och dessutom en mänsklig rättighet, skyddad i och med Europakonventionen, har samfund i Sverige stor frihet i hur de ska agera och vad de har för budskap.

– Vissa samfund som vi kan tycka är kontroversiella har i dag stor frihet att agera som de vill, säger han.