Nyheter
Evangeliska frikyrkans styrelse vill inte ha teologiskt råd
Behövs det ett fast teologiskt råd inom Evangeliska frikyrkan? Nej, svarar EFK:s styrelse och menar att ett tillsättande av ett sådant råd skulle vara "olyckligt".
Evangeliska frikyrkan har de senaste två åren arbetat med att uppdatera rörelsens tro- och självförståelsedokument med de fyra ledorden: karismatisk, baptistisk, evangelikal och missionsinriktad.
Innehållet i begreppen har diskuterats vid tidigare årskongresser, och vissa justeringar föreslås nu att klubbas vid årets digitala kongress, lördag 19 september.
Uppdrag att utreda
Vid årskongressen i Mariestad 2018 fick EFK:s styrelse också i uppdrag att utreda ett fast teologiskt råd för rörelsen, en fråga som kom upp i anslutning till ovanstående samtal.
– Frågan handlade om var vårt teologiska roder finns i rörelsen, säger Richard Hultmar, förste vice ordförande i styrelsen och föreståndare för Korskyrkan i Stockholm.
Teologer i Örebro
Historiskt har teologerna vid Örebro Missionskola ofta setts som ett teologiskt ankare att luta sig emot inom EFK och tidigare Örebromissionen. Men skolan har på senare tid ombildats till Akademi för ledarskap och teologi, ALT, och omfattar då även pingströrelsen och Svenska alliansmissionen.
Detta kan vara en förklaring till att ett teologiskt råd inom EFK nu har efterfrågats, menar Richard Hultmar.
Men Evangeliska frikyrkans styrelse vill alltså inte ha något permanent teologiskt råd. Man hänvisar bland annat till att detta skulle kunna uppfattas som ett läroämbete, vilket man anser "skulle stämma illa överens med den baptistiska grundsynen där teologin primärt formas i de lokala församlingarna".
Läs mer Evangeliska frikyrkan behåller "evangelikal" i sin teologiska profil
Svår rekryteringsprocess
Vidare menar styrelsen att frågetecken kan uppstå kring rådets mandat i förhållande till EFK:s styrelse, missionsdirektorer, kongress och församlingar.
Slutligen skriver styrelsen att tillsättandet av representanter i rådet skulle bli en svår process eftersom det teologiska rådet skulle få mycket stort inflytande över läran i rörelsen.
– Vi tror att teologisk bearbetning är viktig och att vi behöver jobba med det hela tiden. Men inte i en fast grupp, utan att vi lyfter in de personer som är bäst lämpade för olika specifika frågor, säger Richard Hultmar, som är föreslagen till ny styrelseordförande vid årets kongress.
Han nämner större teologiska frågor som den nu aktuella om samkönade relationer, eller översynen av tro- och självförståelsedokumentet, som exempel på tillfällen då tidsbegränsade teologiska råd kan behövas.
Församlingsrörelse i grunden
EFK:s styrelse föreslår att representation från ALT-utbildningen, församlingsrörelsen och EFK:s organisation ska ingå i sådana råd.
– Vi tänker att teologiska frågor är komplexa och att de spänner brett. Vidare att vi i grunden är en församlingsrörelse där teologin behöver växa fram i ett levande samtal i församlingarna med stöd av teologer som är pålästa, säger Richard Hultmar.
Läs mer Bara ett av EFK:s mål inför 2020 uppnåddes
Thomas Österberg är reporter och stf ansvarig utgivare på Dagen.
