Nyheter
Expert inte förvånad över beslutet i Pingstkyrkan i Uppsala
Johan von Essen: Jag tror att det är en oundviklig utveckling, och inte nödvändigtvis dålig
Pingstkyrkan i Uppsala är på väg att ändra sina stadgar och frångå principen om ”en person, en röst”. Enligt professorn Johan von Essen är det en ganska väntad utveckling med tanke på att samhället blir allt mer heterogent.
Johan von Essen är professor i livsåskådningsvetenskap och verksam vid Marie Cederschiöld högskola (tidigare Ersta Sköndal Bräcke högskola) i Stockholm. Han har i sin forskning särskilt studerat civilsamhället och han menar att det under lång tid har saknats en insikt i civilsamhället om att ideella organisationer är partikulära. Alltså att de är organiserade runt en idé, tro eller aktivitet som inte nödvändigtvis omfattar, eller ens kan omfatta, alla i samhället.
Han nämner muslimska och ortodoxa samfund – och förklarar att det finns något att lära från dem.
– Jag skulle säkert bli välkomnad som proselyt i en muslimsk församling, men jag skulle inte få påverka fredagsbönen som kristen. Det här tar vi för självklart vad gäller muslimska och ortodoxa samfund, men nu kommer det alltså även till organisationer som varit en del av det svenska samhället under lång tid, säger han till Dagen.
”En oundviklig utveckling”
Enligt Johan von Essen kan bristen på insikten om partikulariteten eventuellt förklaras med att det svenska samhället har varit relativt homogent. Men i takt med att samhället blir mer heterogent syns partikulariteten också tydligare.
– Jag tror att det är en oundviklig utveckling, och inte nödvändigtvis dålig, så länge den mångfald som då skapas inte leder till polarisering eller gettoisering, utan till produktiva konflikter och dialog, säger han.
De nya stadgarna som Pingstkyrkan i Uppsala har röstat om innebär att medlemmar som vill rösta i stora och viktiga beslut framöver måste vara myndiga, att de ”efter självprövning” ska kunna intyga att de ofta deltar i verksamheten samt att de ”bidrar ekonomiskt efter biblisk princip”.
Är det någon av de tre stadgeändringarna som extra tydligt hänger ihop med det allt mer heterogena svenska samhället som du beskriver?
– Det skulle väl vara den andra stadgeförändringen som mest inkräktar på att alla har rätt att rösta. Den sista också förstås, men den liknar kravet på att betala medlemsavgift, om än i utökad och frivillig form. Jag ser då deltagandet inte bara som en resurs utan som ett instämmande i församlingens bekännelse.
”Öppnar för produktiva konflikter”
Johan von Essen nämner flera andra aktuella situationer i samhället där partikulariteten i organisationer har blivit synlig. Ett sådant exempel är fackföreningar med medlemmar som är SD-politiker.
– Där har man pekat på att förtroendeposter endast är till för dem som instämmer i fackets värdegrund eller politiska hållning. Det jag saknat är en insikt i att ideella organisationer inte är för alla, utan för dem som instämmer i ideologi, bekännelse eller verksamhet. Jag har saknat det eftersom partikulariteten öppnar för produktiva konflikter inom civilsamhället.
– Om det här är bra för pingstkyrkan i Uppsala har jag ingen aning om, men det markerar något jag saknat i det svenska civilsamhället, nämligen insikten om att ideella organisationer är partikulära, de är inte universella.
Johannes Ottestig är reporter på Dagen.
