Nyheter
Expert kritisk: Pingst i Uppsala kan bryta mot juridiska principer
Föreningsexpert kritiserar beslutsgången och anser att de föreslagna stadgeändringarna om vem som ska få rösta i församlingsmöten kan bryta mot flera juridiska principer
Pingstkyrkan i Uppsala håller på att uppdatera sina stadgar. Samtidigt säger flera medlemmar att de inte har fått möjlighet att rösta nej till förändringarna.
Christer Leopold, expert på ideella föreningar, ifrågasätter processen.
Söndagen den 19 februari hölls ett extra administrationsmöte i Pingstkyrkan i Uppsala. På agendan låg ett förslag från församlingsledningen om att medlemmar som vill rösta i stora och viktiga beslut i framtiden ska vara myndiga, att de ”efter självprövning” ska kunna intyga att de ofta deltar i verksamheten samt att de ”bidrar ekonomiskt efter biblisk princip”.
Förslaget röstades igenom utan protester och när Dagen träffade föreståndaren Dan Salomonsson berättade han att 100 procent hade ställt sig bakom förslaget.
Men Christer Leopold, som har många års erfarenhet av arbete med föreningsutveckling i Sverige och utomlands, väcker några frågetecken. Även om det saknas lagstiftning som i detalj reglerar ideella föreningar – och föreningarnas egna stadgar därmed fyller en central funktion – menar han att det finns övergripande juridiska principer för föreningsverksamhet som inte kan åsidosättas. En sådan är den så kallade likhetsprincipen.
– Om det i redan gällande stadgar står att årsmötet kan fatta ett beslut som innebär att vissa medlemmar fråntas sin rösträtt, då är beslutet giltigt. Detta eftersom stadgarna i en ideell förening är överordnade likhetsprincipen. Om stadgarna däremot saknar en sådan formulering, då gäller likhetsprincipen, vilket innebär att beslutet endast blir giltigt om alla medlemmar är med på det, alltså även de som inte var med på mötet.
– De medlemmar som berövas sin rösträtt måste alltså själva avstå från den, förtydligar han.
Christer Leopold menar att beslutet att minderåriga inte ska få rösta i vissa frågor strider mot likhetsprincipen.
– Mindre solklart är stadgandet, som egentligen riktar sig till vissa, att alla medlemmar genom självprövning utifrån vissa kriterier själva ska avgöra om de har rätt att rösta eller inte. Det är märkligt att något så vagt, om än i sin anda odemokratiskt, skrivs in i stadgarna. Har medlemmar berövats sin rösträtt eller inte? Det kan bero på sammanhanget. Det är svårt att säga hur en domstol skulle döma där.
”Att kunna rösta är en grundläggande rättighet”
Enligt Christer Leopold finns det ytterligare en grundläggande juridisk princip som beslutet på administrationsmötet eventuellt kan bryta mot – nämligen den organisationsrättsliga generalklausulen.
Den numera avlidna professorn i civilrätt, Carl Hemström, skriver i sin bok ”Organisationernas rättsliga ställning” följande:
”Även i ideella föreningar torde beslut som i och för sig kan anses formellt stadgeenliga kunna vara ogiltiga, om de förrycker förhållandet mellan medlemmarnas på medlemskapet grundande rättsställning och därvid åstadkommer otillbörlig fördel för medlem till nackdel för andra medlemmar.”
– Det är en tolkningsfråga om den tilltänkta stadgeändringen ger en sådan otillbörlig fördel för vissa till nackdel för andra. Men jag tycker det. Att kunna rösta är en grundläggande rättighet i en demokratisk förening, säger Christer Leopold.
Medlemmar i Svenska kyrkan måste vara 16 år för att få rösta i kyrkovalet. Hur ser du på detta – är det också ett exempel på att enskilda medlemmar utsätts för olika behandling?
– Det är tillåtet för en ideell förening att i sina stadgar ha krav som en medlem måste uppfylla för att få rösta, till exempel att vara myndig. Om en sådan begränsning finns i stadgarna redan från början är den tillåten. Den är också tillåten som stadgeändring om denna stadgeändring genomförs på rätt sätt.
Den grundläggande skillnaden mellan Svenska kyrkan och Pingstkyrkan i Uppsala är enligt Christer Leopold att samtliga medlemmar i pingstkyrkan för närvarande har rösträtt.
– Det är själva beslutet att ta ifrån dem denna demokratiska rättighet som strider mot likhetsprincipen. Ett sådant beslut är inte tillåtet.
Inga motröster efterfrågades
När Dagen träffade Dan Salomonsson efter administrationsmötet i februari berättade han att 100 procent hade ställt sig bakom förslaget.
Flera medlemmar som Dagen har varit i kontakt med hävdar samtidigt att de inte fick möjlighet att säga nej. De berättar att Dan Salomonsson, som var mötesordförande, började med att fråga vilka som ville rösta ja till förslaget och att de som var positiva då svarade ja. Därefter konstaterade han att över två tredjedelar av de närvarande medlemmarna hade sagt ja, vilket stadgarna kräver för stadgeändringar. Någon fråga om det fanns personer i lokalen som var emot förslaget ställde, enligt de kritiska medlemmarna, däremot aldrig.
Personerna hävdar att kritiska röster hade höjts om frågan faktiskt hade ställts.
Även röstningsförfarandet är något som Christer Leopold kritiserar. Han konstaterar att föreningarnas stadgar sällan anger hur mötesbeslut ska fattas. Han tillägger att detta kan styras av intern praxis, men att det är onödigt.
– Det finns en väl utvecklad mötespraxis inom föreningslivet om hur beslut ska formuleras och tas för att vara demokratiska. Men få i dag behärskar dessa procedurer och många tycker tyvärr att det bara är tjafs. När stadgarna kräver två tredjedels majoritet ställs extra höga krav på besluten. Att som här bara fråga vilka som är för ett beslut är inte tillräckligt. Man måste också fråga vilka som är emot. Vid tveksamt utfall kan en provomröstning genomföras med handuppräckning. Rösträkning kan deltagarna tvinga fram genom att ropa votering.
Dagen har varit i kontakt med Dan Salomonsson som avböjer att kommentera processen innan den har hanterats färdigt i församlingen.
Johannes Ottestig är reporter på Dagen.
