Nyheter

Fem religiösa trender efter att Joe Biden blev president

Publisert Sist oppdatert

Nya religiösa krafter tar för sig i USA, som har en president som beskrivs som mer religiös än sina föregångare.

Det har gått drygt en månad sedan Joe Biden blev USA:s president. Här är fem religiösa trender och händelser som går att se hittills.

1. Liberala kyrkor på frammarsch politiskt

När religion lyfts in i amerikansk politik brukar det ofta handla om den kristna högern, det vill säga konservativa kristna som backar upp Republikanerna.

Men med en demokrat som president är det helt andra religiösa grupper som plötsligt har politisk medvind, och nu går det att se en trend där liberala och svarta kyrkor tar för sig politiskt. Ett exempel på det är det historiska valet av den svarte pastorn Raphael Warnock till senaten i januari.

När CSN Monitor skriver i ämnet hänvisar de till en rapport som säger att processen började redan under Trump, ungefär 40 procent av de församlingar som ser sig som liberala var ute och agerade politiskt under Trumps presidentskap, tidigare under Obama var det enbart fem procent.

Omkring 15 procent av USA:s kristna samfund ser sig som liberala, de har under en längre tid stått i skuggan av mer konservativa kristna krafter, men ser nu ut att kliva fram i ljuset med sin progressiva agenda där fokus ligger på rättvisa och jämställdhet.

En "Black lives matter"-banderoll har hängts upp av en presbyteriansk församling i Washington, ett av många exempel på hur mer liberala kyrkor engagerar sig i politiken.

2. Många vita evangelikala vägrar att erkänna Joe Biden som president

Donald Trump gjorde vad han kunde för att underminera det officiella valresultatet och fick med sig många miljoner amerikaner på tåget.

Inte minst var det många vita evangelikala väljare, en av Trumps viktigaste stödtrupper, som nickande instämde i att omfattande valfusk måste ha förekommit.

Även om det pågår en debatt inom den evangelikala rörelsen, inte minst i ljuset av stormningen av Kapitolium, visar det sig att många fortfarande är skeptiska. Tre av fem vita evangelikaler svarade nyligen i en undersökning att Joe Biden inte är en legitim president, rapporterar NPR.

USA beskrevs innan valet som extremt polariserat. Oviljan att erkänna Biden som president visar att polariseringen kvarstår, där parallella uppfattningar om verkligheten tycks råda.

Under slagordet "Evangelicals for Trump" har kristna samlats för att stödja och be för Donald Trump. Han har fortfarande ett stabilt stöd bland vita evangelikaler.

3. Joe Biden pekas ut som den mest fromme presidenten på länge

Donald Trump gick sällan i kyrkan och när han väl gjorde det hamnade han alltid själv i rampljuset. Med Joe Biden är det tvärtom. Han går regelbundet på gudstjänst utan att göra någon större poäng av det. Det rapporteras att han ofta sitter längst bak i kyrkan och försöker inte få någon uppmärksamhet på sig själv.

De flesta bilder som sprids på Biden i kyrksammanhang är när han går antingen in eller ut ur kyrkan, eftersom medierna hålls utanför.

Efter att ha flyttat in i Vita huset i Washington fortsätter Joe Biden att gå i kyrkan och nu pratas det om att han är den mest fromme presidenten i mannaminne. I sina tal gör han också ofta referenser till Bibeln eller kristendom.

Trots det är långtifrån alla nöjda, allra minst konservativa kristna som menar att Joe Bidens progressiva politiska agenda inte går ihop med hans katolska tro, ofta symboliserat med abortfrågan.

President Joe Biden lämnar kyrkan efter en gudstjänst den 7:e februari. Numera finns det gott om bilder på Biden där han antingen går in eller lämnar kyrkan, mer sällan släpps fotograferna in i kyrkan.

4. Presidenten vill hitta vägar att samarbeta med troende

Under president Donald Trump låg verksamheten i träda. Men med Joe Biden vid rodret har Vita husets kontor för trossamfund väckts till liv igen.

Det är ett initiativ som en gång i tiden startades av George W Bush och som har fungerat som en brygga mellan USA:s regering och trossamfunden och andra aktörer i civilsamhället. Arbetet har varit i bruk oavsett vilket parti som innehaft presidentposten, men under Trumpadministrationen var intresset svalt.

Men nu har en ny chef installerats för detta kontor och en rad områden pekats ut där regering och religiösa samfund och organisationer kan samarbeta. Först och främst handlar det om att bekämpa coronapandemin, men samarbete söks även i frågor som rasism, miljö, migration och utvecklingsbistånd, enligt Vita husets uttalande.

En metodistkyrka i Washington delar ut mat till människor i behov. Nu har Vita huset blåst liv i en institution som ska underlätta arbetet mellan regering och trossamfund.

5. Religiös mångfald ersätter den evangelikala dominansen

USA har beskrivits som en protestantisk supermakt, men den bilden är i gungning just nu. Även om USA länge varit ett land med stor religiös mångfald har det inte slagit igenom fullt ut i politiken, som länge haft en kraftig överrepresentation av vita protestantiska män.

Fram till nu vill säga. Bland Joe Bidens ministrar finns troende av många slag, men en grupp lyser med sin frånvaro: Inte en enda minister tillhör den vita evangelikala rörelsen.

De religiösa grupper som dominerar i Bidenadministrationen är i stället katoliker och judar. Här finns också flera ministrar som tillhör protestantiska kyrkor samt de som inte har definierat sin religiösa tillhörighet.

USA:s nye utrikesminister Antony Blinken är en av fem judar i Joe Bidens nya administration, som har en stor religiös mångfald.
Powered by Labrador CMS