Nyheter
FN kritiserar Sverige angående barn till fängslade - “Är det vi som ska straffas?”
Ny rapport lyfter fram barnens röster och kräver ökat stöd för utsatt grupp
Hela 79 procent av svenska kommuner ger inte det stöd åt barn till frihetsberövade som barnen har rätt till – något som nu kritiseras av FN.
– Dessa barn måste bli synliga. Det är mycket stigma runt frågan, så det är viktigt att barnen blir hörda och sedda, säger Birgitta Johansson på Erikshjälpen, en av de organisationer som engagerat sig i hur barnen till frihetsberövade mår.
När en förälder frihetsberövas och kommer till häktet eller till en anstalt förändras livet i grunden i en familj. Hur ska kontakten med föräldern ske? Och hur hanterar barnet att en förälder har begått brott? Många barn – och även föräldrar – behöver hjälp att hantera frågan. De behöver också hjälp med praktiska saker, som möjligheter att ringa, kanske skypa, bra möjligheter att ses inne på anstalter. De behöver ibland ekonomiskt stöd till resor, eftersom det händer ganska ofta att människor placeras på anstalter långt från hemorten. Barnen behöver också eget samtalsstöd.
Inte jämlikt
– Vilket stöd barnen och föräldrarna får beror på var i Sverige du bor. Det är inte jämlikt i dag, säger Birgitta Johansson, programchef på barnrättsorganisationen Erikshjälpen som är en av de civilsamhällesorganisationer som engagerat sig i frågan.
Det är kommunerna som är ansvariga för stödet till dessa familjer, och hur kommunerna ger det stödet ser väldigt olika ut, berättar hon. En kartläggning från 2018 från Socialstyrelsen visar att 79 procent av kommunerna saknar insatser för barn och unga med frihetsberövade familjer. 94 procent av kommunerna saknar dessutom en förebyggande eller uppsökande verksamhet som riktar sig till barn i denna situation.
Enligt tidigare beräkningar handlar det om cirka 30 000 barn i Sverige som har en förälder i fängelse eller frivård, men den siffran är gammal, säger Birgitta Johansson.
– Organisationerna Solrosen och Buff hänvisar till siffran 160 000 barn, men då rör det sig om barn som har en förälder som är lagförd och är endast en uppskattning.
Känner sig svikna
När stödet från kommunerna saknas blir det ofta civilsamhällesorganisationerna som rycker in på olika sätt. Erikshjälpen har tillsammans med två andra organisationer som ger stöd åt barnen, Solrosen och Buff, gjort en rapport som speglar läget i Sverige i frågan och där barnens röster hörs, ”Man måste få veta”. Den vittnar om att många barn känner sig både svikna och osedda.
– Framför allt måste nu barnen bli synliga. De rår inte för att en förälder har hamnat där de är. I en rapport till FN uttryckte barnen frågan: ´är det vi som ska straffas´? säger Birgitta Johansson som efterlyser flera åtgärder för att barnen ska få det stöd de har rätt till enligt FN:s Barnkonvention.
Rapporten som organisationerna har skrivit har lyfts till FN:s barnrättskommitté, som höll en utfrågning i januari i Genève, och i samband med detta reste både representanter för barnrättsorganisationerna i Sverige, några av barnen och även svenska politiker till Genève. Här fick Sverige kritik för att man inte sett till så att barnen får tillräcklig hjälp.
”Kan man älska den som mördat?”
– Flera av de barn vi har talat med i vår rapport har fått samtalsstöd, och de vittnar om att detta stöd har betytt mycket för dem. Det finns mycket kluvna känslor runt frågan. Kan man älska en förälder som kanske mördat? Det är viktigt för barnen att få prata om sin situation, för man blir ofta ganska ensam.
– Att få möta andra barn som har en liknande situation är också läkande, säger Birgitta Johansson.
Om barn och föräldrar får det stöd de behöver finns också mindre risk för framtida men för barnen, och man minskar också risken för att barnen i framtiden själva hamnar i kriminalitet, betonar hon. Hon säger att hon är glad över att socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönwall vill öka Sveriges ambitioner när det gäller barns rättigheter under kommande år – något ministern lovade vid sitt tal i Genève i januari.
– Nu ser vi fram emot konkreta åtgärder för barn till frihetsberövade samt ett fortsatt samarbete mellan civilsamhället och Sveriges regering för att alla barn ska få sina rättigheter tillgodosedda, säger Birgitta Johansson.
Inger Alestig är tidigare reporter på Dagen.
