Nyheter
Förra Sida-chefen blev ny generalsekreterare på SMR – och hamnade mitt i hetluften

Det blev en rivstart för nya generalsekreteraren Charlotta Norrby på Svenska missionsrådet (SMR). I fredags möttes SMR och Sida för att prata om att statliga Sida vill strypa bidrag till organisationen.
– I förlängningen innebär detta att tusentals människor riskerar att lämnas utan akut hjälp, säger hon.
I fredags briserade nyheten om att Sida vill strypa bidrag till humanitärt arbete för flera organisationer, bland dem SMR, efter ett möte mellan Sida och de berörda organisationerna. Men redan den 7 juli fick SMR ett brev där Sida förklarade att de inte kommer att skriva ett nytt avtal med oss, berättar den nytillträdda generalsekreteraren Charlotta Norrby för Dagen.
– Vi har fört diskussioner med Sida under sommaren, men första mötet var i fredags, säger hon.
I år har SMR fått 60 miljoner i bidrag från Sida för humanitärt bistånd, pengar som fördelas bland lokala partner till de fyra av SMR:s 32 medlemsorganisationer, som ingår i det humanitära arbetet (PMU, ADRA, Erikshjälpen och Läkarmissionen).
Inte hela budgeten
De pengarna avser tiden mars 2020 till mars 2021. SMR fördelar även pengar till andra typer av långsiktigt utvecklingssamarbete, cirka 215 miljoner i år. Det är alltså inte hela budgeten som drabbas, men en stor och viktig del, säger Charlotta Norrby.
– Jag känner en stor oro. Om vi inte kan fördela pengar till våra lokala partners kan de inte ge nödvändig humanitär hjälp till utsatta människor, säger hon.
Act Svenska kyrkan får bland annat kritik för att det inte finns “tydliga resultat” i deras arbete. Har ni fått motsvarande kritik från Sida?
– Nej, i relation till oss har Sida framför allt lyft fram utmaningar som de ser med att vi arbetar i flera led. Det underlag vi fick var inte tillräckligt underbyggt, och det finns därför behov av en fortsatt dialog för att förstå mer av Sidas resonemang.
– Vi känner oss mycket trygga över våra resultat på fältet, vi har åstadkommit goda resultat.
“Otydlig”
Charlotta Norrby instämmer i en del av den kritik som Act Svenska kyrkan haft mot Sidas beslut, och säger att processen varit “oklar och otydlig”. Nu pågår diskussioner med Sida om en eventuell förlängning av det avtal som finns i dag, så att inte bidragen stryps från ena dagen till nästa, berättar Charlotta Norrby. Hon vill inte föregå de diskussionerna genom att gå in i detalj på vad som finns angivet i Sidas brev till SMR.
Det är inte bara kristna organisationer som har drabbats, säger hon. Fyra organisationer har fått liknande brev från Sida, förutom SMR även Act Svenska kyrkan, IOM och Plan.
Finns det något fog för den kritik som Sida riktar mot er?
– Det är klart att alla organisationer har brister. Men vi har alltid varit transparenta med det vi ser som brister.
Brevet till organisationerna kom mitt i coronapandemin, men beslutet från Sida har inte med pandemin att göra, säger Charlotta Norrby – det här är en process som började långt tidigare.
Chef på Sida och EU-expert
Däremot, tror hon, har processen försvårats av pandemin, och underlaget till den utvärdering som ligger till grund för Sidas beslut kunde inte genomföras som planerat just på grund av pandemin.
Inom några veckor kommer SMR få besked från Sida om en eventuell förlängning av avtalet. De fyra organisationer som fått besked från Sida om minskade bidrag för också en kontinuerlig dialog sinsemellan, säger Charlotta Norrby.
Charlotta Norrby har under hela 26 år själv jobbat på Sida. Under det senaste året har hon arbetat för EU i Bryssel som nationell expert på EU:s biståndsarbete. Man skulle kunna säga att Charlotta Norrby “byter sida” när hon går från myndigheten till en ideell organisation – men det går också att presentera en alternativ version, den om samarbete trots olikheter mot ett gemensamt mål. Trots beskedet i juli betonar den nya generalsekreteraren för SMR att sekulära och kristna organisationer har mycket gemensamt.
– Jag tänker att vi har ett ömsesidigt uppdrag att verka för hållbar utveckling. Jag har bytt aktör, men har samma uppdrag.
Att arbeta i hela världen innebär att organisationer måste ha ett gemensamt “språk” för hur det arbetet ska bedrivas. Det “språket” är Agenda 2030, säger Charlotta Norrby.
“Tro skapar hopp”
Inte minst under coronapandemin har det blivit tydligt att vi människor är beroende av varandra, och att vi måste samarbeta, både för att besegra pandemin och för att skapa hållbar utveckling.
– Pandemin har visat att vi är en enda värld, och tydliggör att vi måste finnas där för varandra. Det viktigaste nu är att vi inte tappar bort det långsiktiga arbetet. Där tycker jag att EU har gjort ett strålande arbete med samordning. På några månader lyckades vi få ihop 36 miljarder euro. Det visar vilken stor kraft som finns i att samarbeta.
– För att skapa en god hållbar utveckling globalt framöver är Agenda 2030 det ramverk som hela världen använder. Som kristna får vi inspireras av att den helige Ande finns med oss i vårt uppdrag.
Hon säger att de kristna organisationernas bidrag i det arbetet bland annat är att nå ut till de platser och människor som andra organisationer inte kan nå. Det kristna uppdraget handlar också om att ge hopp.
– Tro skapar hopp i människors vardag. Trosbaserade aktörer har därför ett stort inflytande i människors liv, och vi kan nå längre än andra organisationer. Därför ser jag det som en effektivitetsfråga i biståndet att man ska relatera mer till religiösa aktörer.
“Ett under”
Ibland, säger hon, ser inte organisationer som Sida vilken kraft trosbaserade aktörer har att nå ut brett med utvecklingsinsatser och rättighetsfrågor. Därför är det en angelägen uppgift för SMR att arbeta med att förbättra den “religiösa läskunnigheten”. Den behöver förstärkas, både på Sida och inom EU: Det kan ske genom utbildningssatsningar, men man bör också jobba mot ambassaderna i olika länder, säger hon.
– Det jag upplever med Sida är att de inte har något emot religiösa aktörer – men de ser dem som vilka andra aktörer som helst.
– Jag ser att religiösa aktörer har en unik roll.
Charlotta Norrby är själv verksam som kyrkvärd i Lagga, sydöst om Uppsala, där hon och hennes man bor med två döttrar, en tredje dotter ska just flytta hemifrån. Jobbet på SMR fyller, säger hon, en längtan hon länge haft.
– Jag har haft en längtan i mig att arbeta för en organisation med kristen värdegrund.
Trons styrka har hon personligen fått högst konkreta bevis för.
– Jag fick veta 2012 att den bröstcancer jag hade haft tidigare nu hade spritt sig till levern. Man sa att den var obotlig. Jag fick då mycket förbön av vänner i Livets ord, och även del av en profetia genom vår snickare här i Lagga, som också leder den hemgrupp jag fortfarande är med i. Jag fick så mycket vägledning från Gud under denna tid, det var en otroligt varm och fin upplevelse.
Nu har Charlotta Norrby varit symptomfri i åtta år, och läkarna betraktar henne som botad.
– Ett under, säger hon själv.
Ekumenisk prägel
Under sjukdomstiden var Charlotta Norrby med i Livets ord, men senare kom hon fram till att hon behövdes mer i Svenska kyrkan.
– Jag tänkte, att det kommer ett par tusen besökare på Livets ords möten, men här i kyrkan i Lagga kommer det högst 15 personer en vanlig söndag, och medelåldern är över 70. Jag behövs mer här. Så nu är jag kyrkvärd i Lagga. Men jag är fortfarande med i en hemgrupp inom Livets ord.
Den ekumeniska prägel som finns i Charlotta Norrbys eget liv finns också i SMR, där den ekumeniska bredden spänner över ett brett fält inom kristenheten. Ett ekumeniskt tänkande är inte alltid konfliktfritt, men samtidigt finns det i alla kristna organisationer en gemensam uppdragsgivare, säger Charlotta Norrby.
– I grund och botten är det samma tro. På ett personligt plan har jag aldrig upplevt det problematiskt att vara med i så olika sammanhang, men vissa aspekter av vissa kyrkor kan vara problematiska. Man kanske inte backar upp alla aspekter. Men jag ser det som en stor fördel att jag sett olika kyrkor.
Sextio höns
Nu väntar en intensiv höst med möten och samtal på många olika nivåer. Men lite fritid hoppas Charlotta Norrby på mellan varven. Den fritiden ägnas gärna åt matlagning, joggning, umgänge med familjen – och att ta hand om de 60 höns som bor på gården, som hon nu flyttat tillbaka till efter en vår i isoleringens tecken i Bryssel. Och kanske emellanåt åt en romantisk komedi, där favoriten är Notting Hill.
– Jag älskar karaktären Spike, helt osannolik, men med ett gott hjärta!