Församling överklagar gräns på åtta personer

Polismyndigheten i Stockholm har avslagit en ansökan från S:t Filippus församling om att få fira gudstjänst med 30 personer. Nu har församlingen överklagat beslutet till Förvaltningsrätten.

– Vi vill att domstolen ska titta på den principiella frågan, säger advokat Andreas Stenkar Karlgren.

S:t Filippus församling hade ansökt om att få fira utomhusgudstjänster i Humlegården i centrala Stockholm vid tre tillfällen i december och januari, bland annat på julaftonen. Församlingen hade också ansökt om att få samla 30 personer vid dessa tillfällen. På måndagen kom beskedet från Polismyndigheten – arrangemangen får genomföras, men med maximalt åtta deltagare, vilket också är den gällande gränsen för allmänna sammankomster.

Efter beskedet bestämde sig de relativt nybildade församlingen, som är initierad av Missionsprovinsen, för att överklaga beslutet till Förvaltningsrätten i Stockholm.

– Jag har svårt att förstå det generella beslutet om maximalt åtta personer, säger Andreas Stenkar Karlgren, till Dagen.

Lovar att följa ytterligare försiktighetsåtgärder

I överklagandet konstaterar Andreas Stenkar Karlgren att församlingen är medveten om den risk för smittspridning som en gudstjänst innebär. Han förklarar också att församlingen håller med om att vissa begränsningar i mötes- och religionsfriheten är berättigade med hänsyn till den pågående coronapandemin. Men han skriver samtidigt att det varken är nödvändigt eller proportionerligt att begränsa antalet deltagare till åtta personer.

Dessutom hävdar han och församlingen att de aktuella gudstjänsterna kan firas på ett smittspridningssäkert sätt.

Skälen till detta är flera: Gudstjänsterna ska firas utomhus, gudstjänstfirarna kommer att uppmanas att resa på annat sätt än med kollektivtrafik, gudstjänstfirarna ska hålla två meters avstånd till varandra, gudstjänsterna kommer att förrättas stående, var och en tar med egen psalmbok och någon handhälsning kommer inte att ske. Dessutom lovar församlingen att följa ytterligare försiktighetsåtgärder som Polismyndigheten kan kräva, exempelvis distribution av handsprit och användande av munskydd.

Fysiska gudstjänsten helt avgörande

Andreas Stenkar Karlgren argumenterar för att religionsfriheten skiljer sig från annan mötesfrihet och yttrandefriheten. Medan många församlingar i Sverige har övergått till förinspelade eller livesända digitala gudstjänster säger han att detta inte är ett alternativ inom den tradition som S:t Filippus församling är en del av – där är den fysiska gudstjänsten helt avgörande.

Slutsatsen blir därför att religionen inte kan utövas på annat sätt än genom allmänna sammankomster.

Smittspridningen i samhället är för tillfället stor och i dag meddelade regeringen att normen om att samlas högst åtta personer kommer att ligga kvar över julen. Kan inte er överklagan till Förvaltningsrätten, i ljuset av detta, ses som ett oansvarigt agerande?

– Mina klienter kommer självklart inte bryta mot restriktionerna, det vore helt förkastligt. Fast också statsministern och regeringen lyder under lagarna. Och det råder inte undantagstillstånd i Sverige, svarar Andreas Stenkar Karlgren och tillägger att det nu blir upp till domstolsväsendet att pröva om “inte det är förordningen som är oansvarig genom inskränkningen av religionsfriheten” eller om regeringens beslut varit nödvändigt och proportionerligt.

– Vi upplever att regeringens agerande är felaktigt.

“Inte anpassat för kyrkorna”

Det var den 24 november som det blev förbjudet att hålla allmänna sammankomster och offentliga tillställningar med, som huvudregel, fler än åtta deltagare. Andreas Stenkar Karlgren är framför allt kritisk mot att regeringen, i sin promemoria som föregick förordningen, varken tog särskild hänsyn till gudstjänster eller utvärderade riskerna för smittspridning i dessa sammanhang.

– Regeringen gör inte någon skillnad på Linköpings domkyrka där det går in 1 500 personer och ett litet träkapell som rymmer 15 personer. Däremot gör de skillnad på Linköpings domkyrka och en liten kvarterskrog, där kvarterskrogen får lov att vara fullsatt så länge man kan vidta andra åtgärder för att hindra smittspridning. Gudstjänster firas ofta i lokaler med stor luftvolym. Beslutet är helt enkelt inte anpassat för kyrkorna.

Räknar med besked innan jul

Han har även synpunkter på att det i promemorian talas om att en nationell lägre gräns gällande allmänna sammankomster och offentliga tillställningar tidigare har visat sig vara normgivande även för andra arrangemang.

– I klartext betyder detta att man med beslutet egentligen inte ser att gudstjänsterna är en särskilt stor källa till smittspridning. Men genom att begränsa dessa vill man skicka en signal till alla andra att det gäller att vara på sin vakt kring smittan. Då blir begränsningarna av gudstjänsterna ett medel för att uppnå en högre vaksamhet i allmänhet. Det är inte förenligt med religionsfriheten.

I överklagandet har Andreas Stenkar Karlgren bett att ärendet ska handläggas skyndsamt.

– Det är rimligt att förvänta sig att vi ska få besked innan jul. Men skulle vi inte få det finns det två till gudstjänster som församlingen vill fira och principfrågan måste de ändå besvara.

Johannes Ottestig

Johannes Ottestig är reporter på Dagen.