Nyheter
Forskare: Ekonomi styrde kyrkan mot samkönade äktenskap
Ekonomiska överväganden kan styra över en kyrkas teologiska inriktning. Det menar ekonomen Niklas Bengtsson, som studerat Svenska kyrkans beslut att säga ja till samkönade äktenskap för tio år sedan.
Kan en stat köpa sig lojalitet av ett trossamfund?
Ja, det menar Niklas Bengtsson, lektor i nationalekonomi vid Uppsala universitet. Han säger att det finns gott om exempel på det och nämner Iran, ett land där statsanställda imamer lojalt sluter upp bakom det politiska styret.
Även Svenska kyrkan levde länge i symbios med makten.
– Alla vet att politiker kan styra innehållet i en religion, se bara på Gustav Vasa, säger Niklas Bengtsson om hur politik och teologi gick hand i hand i reformationens Sverige på 1500-talet.
Studerat Svenska kyrkan
Han har som ekonom studerat hur ekonomiska förutsättningar hänger ihop med teologiska ställningstaganden, och konstaterar att de trossamfund som rent ekonomiskt byggs upp kring offrade medel har enklare att inta en mer kritisk hållning till den politiska makten. De ekonomiskt fria trossamfunden kan också inta mer obekväma ståndpunkter som går emot majoritetens värderingar i ett samhälle.
Själv har Niklas Bengtsson valt att forska om motståndet mot att införa samkönade äktenskap i Svenska kyrkan utifrån en ekonomisk modell.
Hans slutsats är, något förenklat, att ju friare ekonomiskt en församling stod i förhållande till staten, desto större var prästernas motstånd att införa samkönade äktenskap.
– Vad jag var intresserad av var idén att morötter och subventioner fungerar för att göra kyrkor mer följsamma, säger Niklas Bengtsson.
Han menar att just i den här frågan fanns det ett tryck från de politiska partierna, de ville att kyrkan skulle gå samma väg som staten. 2009 klubbade regeringen igenom den könsneutrala äktenskapslagstiftningen, strax efter samma år följde Svenska kyrkan efter.
– Man kan se det eftersom en majoritet i kyrkomötet bestod av politiska partier, det var de som röstade igenom det här, säger Niklas Bengtsson.
– Sedan är det ett antagande från min sida att det fanns ett politiskt tryck att kyrkan skulle komma i kapp den existerande partnerlagstiftningen.
– Förvisso är kyrkan numera fri från staten, men dess styre består fortfarande av politiker, säger Niklas Bengtsson.
Visserligen har det ändrats något, flera partier har klippt banden med Svenska kyrkan och opolitiska nomineringsgrupper har vuxit fram, men den utvecklingen hade inte kommit så långt år 2009 då beslutet om att viga samkönade par röstades igenom.
Letade avvägning
Niklas Bengtsson säger att förutom ett politiskt tryck på kyrkan fanns det också en större acceptans i det allt mer sekulariserade samhället för samkönade äktenskap. Här uppstod ett visst spänningsfält mellan prästernas hållning och befolkningen i övrigt.
– Jag letade aktivt efter en fråga där det uppstod en avvägning för en präst. Å ena sidan lojalitet med konservativa församlingsmedlemmar, å andra sidan lojalitet med politikerna och i långa loppet det sekulära samhället, säger Niklas Bengtsson om varför han till slut valde att studera beslutet om samkönade äktenskap.
I hans studie går det att se hur motståndet mot samkönade äktenskap följde ett tydligt mönster, där präster i de församlingar som var mer beroende av statens pengar var tydligare för samkönade äktenskap.
Fanns ett samband
Han säger att det kan finnas flera förklaringar till det här, ekonomiska förutsättningar kanske bara är en pusselbit, men rent generellt konstaterar han att det var präster som var verksamma i nyare kyrkor som var mest kritiska till beslutet.
– De hade mindre prästlönetillgångar och mindre subventionerade kyrkoantikvarisk ersättning, säger han.
– Det statistiska sambandet var tydligt, motståndarna mot införandet av samkönade äktenskap fanns i de församlingar som hade mindre resurser.
Niklas Bengtsson säger att sambandet enbart gick att se bland kyrkans präster, inte bland församlingsmedlemmarna, där såg det nästan likadant ut i hela landet.
Uppfattas som provocerande
Svenska kyrkans beslut att tillåta samkönade äktenskap kan också jämföras med de traditionella frikyrkorna som inte gick samma väg, och som inte heller har samma ekonomiska koppling till staten. Förutom Svenska kyrkan är det bara i Equmeniakyrkan som samkönade par får gifta sig i dag.
Slutsatsen att en kyrka kan styras av ekonomiska incitament från staten kan uppfattas som provocerande, och Niklas Bengtsson konstaterar själv att flera av de präster han varit i kontakt med inte delar hans uppfattning. Deras bild är snarare att de står för en idealistisk hållning som är genuin och utgår från en religiös tradition och heliga texter.
– Att då klä av ett idealistiskt engagemang och säga att det beror på materialism är inte så populärt.
Jacob Zetterman är reporter på Dagen.
