Nyheter
Forskning pekar på att tro lindrade under pandemin
En religiös tro var ett skydd mot psykisk ohälsa i inledningen av coronapandemin. Det visar en ny vetenskaplig studie gjord i USA, som samtidigt konstaterar att religiösa grupper inte tog lika allvarligt på det dödliga pandemihotet.
Kan en tro på Gud ha positiva mentala effekter under en dödlig pandemi? Ja, det är i alla fall vad som framkommer i en ny amerikansk studie.
– Många människor upplevde en ökad oro under pandemin. Men religion är en kompenserande faktor som människor tyr sig till, speciellt i tuffa tider, säger Landon Schnabel, sociologen som står bakom forskningsrapporten, då han intervjuas i PsyPost.
För att komma fram till sin slutsats analyserade han insamlad data från drygt 11 500 personer som deltagit i en panel. Undersökningen gjordes i slutet av mars förra året, kort efter att WHO bekräftat att världen befann sig i ett pandemitillstånd.
Resultatet visade var människor som frekvent deltog på religiösa aktiviteter var mindre oroliga, mindre deprimerade och mindre ensamma samt att de inte hade några sömnproblem i samband med pandemin. 57 procent uppgav att de bad för få ett stopp på pandemin, vilket också gav positiva hälsoeffekter.
Tonade ned hotbilden
Men studien visade också på en annan, mer negativ trend, bland troende. Det visade sig nämligen att de inte tog covid-19 på lika stort allvar och var dåliga på att hålla social distansering. På så sätt blev religion ett problem i sammanhanget, då de troendes beteende underminerade arbetet med att rädda liv.
– Människor ser ofta religion som antingen något bra eller något dåligt, men ofta är det som ett tveeggat svärd, vilket också är fallet här. Det var till hjälp för människors mentala hälsa men det var inte till någon större hjälp när det gällde den fysiska hälsan, säger Landon Schnabel.
Att troende tog så lättvindigt på pandemin innebar också att de inte bekämpade huvudproblemet, det vill säga att få stopp på smittspridningen.
Politisk slagsida
London Schnabel konstaterar att studien visar på en viss politisk slagsida, då många av USA:s kristna tillhör en evangelikal kyrka och sympatiserar politiskt med Republikanerna. Studien genomfördes då Donald Trump var president, och motståndet mot att införa restriktioner var på sina håll ganska stora bland hans kristna supportrar.
Eftersom studien gjordes så pass tidigt in i pandemin går det inte att dra några slutsatser om hur tro påverkade den mentala hälsan på längre sikt, inte heller om troende i ett senare skede tog restriktioner på större allvar.
Jacob Zetterman är reporter på Dagen.
