Förskollärare berättar inte om religiös bakgrund för barnen

Förskollärare har svårt att berätta om det religiösa innehållet i våra kristna högtider som jul och påsk, bland annat för att de är osäkra för vad begreppet icke-konfessionellt innebär. Det framkommer i en studie från Göteborgs universitet.

– Det är som att de tror att de plötsligt gör något religiöst, säger professor Eva Reimers.

Vi närmar oss påsk och på landets förskolor kommer det att målas kycklingar och pysslas för fullt. Det här är en av flera kristna högtider som vi firar i Sverige och som det är självklart att överföra till nästa generation.

Men förskollärarna har lättare att prata om påskkycklingar än Jesus korsfästelse med barnen.

Samma sak händer inför julen. Det är stort fokus på högtiden, men det är snarare tomten än Jesusbarnet man lyfter fram.

Det framkommer i en studie av forskare från Linköpings och Göteborgs universitet, där man följt två förskolor under flera års tid och sedan gjort uppföljande intervjuer med 16 arbetslag. I fokus för forskningen är hur förskolan vidareförmedlar svenska traditioner. Slutsatsen är alltså att det är lätt att prata om tradition med förskolebarnen, men inte om religion.

Hur kom ni fram till det?

– För att vi har sett det själva. Det är också de svar vi fått in genom den enkät vi riktade till förskolor runtom i landet, säger Eva Reimers, professor i pedagogiskt arbete vid Göteborgs universitet, till Dagen.

Hon berättar att man på förskolor kan ägna hela december åt julen, man pyntar lokalen, sätter upp adventsljusstakar och tänder adventsljusen. Man berättar om advent, att det betyder väntan.

– Men man berättar inte vad det är man väntar på. Man kan säga att man gör jul, en svensk kristen jul, men man pratar inte om innehållet. Inte om varför vi firar jul. Många barn tror därför att det bara handlar om tomten och julklappar.

Rädd för konfessionell

En viktig anledning till att man på förskolan inte berättar om Jesus födelse inför julen handlar om en osäkerhet inför begreppet icke-konfessionell, vilket reglerar förskolornas verksamhet. Eva Reimers förklarar att många förskollärare tror att de går över en gräns för det tillåtna om de lyfter in berättelsen om Jesusbarnet i krubban.

– Man känner sig otrygg med att berätta om den biten, säger Eva Reimers.

– Det är som om de tror att de plötsligt gör något religiöst.

Eva Reimers beklagar att det har blivit så här, och tycker själv att det borde vara oproblematiskt att berätta om julevangeliet och påskdramat för förskolebarn, så som det förmedlats i Sverige i århundraden.

– Det är inte att predika, det finns inget magiskt med att göra det. Det här är berättelser som ingår i kulturarvet, precis som att berätta om Emil i Lönneberga. Vad man sedan gör av berättelsen när man blir äldre, det är upp till var och en. Men som det är nu så berövar man barnen de här berättelserna eftersom man är så orolig för begreppet icke-konfessionell. Det är nästan som om religion blir något farligt.

Tradition och religion

Eva Reimers vill också belysa att vad som är tradition och religion ofta går in i varandra och att religion inte bara är trossatser och övertygelser utan också handlingar. Man tänder ett ljus i advent i väntan på Jesu ankomst.

– Genom att göra det deltar man i en religiös praktik, men många gör det numera utan att få någon berättelse kopplad till handlingen.

I studien har de inte bara tittat på de kristna högtiderna, utan även jämfört med andra traditioner i ett alltmer mångreligiöst Sverige. Exempelvis den muslimska högtiden Eid, en högtid som i jämförelse med jul och påsk blir ”jättereligiös” om den ska uppmärksammas i förskolorna.

– Vi har också sett att det är enklare att föra in sekulära traditioner, som Halloween och Alla hjärtans dag, säger Eva Reimers.

Ni föreslår att religionsvetenskap bör ingå i förskollärarutbildningen, varför?

– För att få in de grundläggande kunskaperna om vad religion är, både som socialt fenomen, vad det betyder i ett samhälle och även i människors liv.

Att få in religionsvetenskap i undervisningen skulle också ge den grundkunskapen som behövs för att förskollärare ska kunna berätta om varför vi firar jul och påsk för barnen i verksamheten, samt reda ut vad det egentligen innebär att undervisningen ska vara icke-konfessionell.

Er studie är gjord på förskolor, men kan du tänka dig ett liknande förhållanden i grundskolan?

– Jag kan tänka mig att man även där finns samma osäkerhet inför begreppet icke-konfessionell, säger Eva Reimers.

Jacob Zetterman

Jacob Zetterman är reporter på Dagen.