Förslaget att lämna kyrkopolitiken kontroversiellt på landsbygden

Det är långt i från säkert att Centerpartiets planer på att dra sig ur kyrkopolitiken kommer att bli av – kanske lika långt som avståndet mellan partikansliet i Stockholm och den landsbygd där Centerpartiet har en djupt rotad historia. På stämman i höst, där förslaget ska diskuteras, väntas det bli strid om saken.

NÄSHULT. Det var under Almedalsveckan nyligen som Dagen kunde avslöja att Centerpartiets styrelse tagit ett inriktningsbeslut om att partiet ska dra sig ur kyrkopolitiken.

– Vi hade ett tydligt stämmobeslut att lägga fram ett sådant här förslag, sa partisekreteraren Karin Ernlund då.

Att det råder enighet är långt ifrån alla överens om. Centerpartiet har inte bara profilerat sig starkt inom kyrkopolitiken under åren: framförallt på många mindre orter finns en lång historia av hur rader av vanliga medlemmar engagerat sig i kyrkan.

“Tjänar inget vettigt syfte”

I Näshult i djupet av Smålands hjärta, långt bort från allfartsvägarna, har kyrkan funnits mitt i byn sedan åtminstone 1283. Den röda träkyrkan har sett ut som den gör nu sedan 1732, och bjuder i varje vrå på minnen av Näshults historia. De numrerade kyrkbänkarna, med namn på vilken gårds invånare som skulle sitta var, vittnar om dåtidens sociala hackordning, och konterfejerna i taket och det medeltida altarskåpet – troligen ett krigsbyte från Polen som fördes dit av en av Karl XII:s karoliner, kapten Lars Fixenhielm på Kullebo – påminner om den tid då Bibelns budskap måste förklaras i bild för all den allmoge som inte kunde läsa.

Här finns även förra riksdagskvinnan Margareta Andersson (C), numera ledamot av kyrkomötet samt stiftsfullmäktige. Med sitt långa perspektiv på centerrörelsens engagemang inom den vardagliga kyrkopolitiken är hon en av dem som säger nej till förslaget om att partiet ska lämna den. En av många.

– Jag tycker det är fel. Det finns en väldigt stark tradition inom Centerpartiet, inte minst bland centerkvinnorna, att kyrkan är en viktig del av samhället, säger Margareta Andersson när Dagen möter henne på kyrkbacken.

– På landsbygden och bland många aktiva i kyrkomötet och stiftsfullmäktige, så har det ju – nä, det är inte många som jag har hört som ropar hurra och säger “vad bra att det här ska bli en ny organisation”. Vi som är aktiva centerpartister i kyrkan tycker att det här – det tjänar inget vettigt syfte, säger hon.

Flytande gränser

Trots den starka ställning som Kristdemokraterna har i det frikyrkliga Småland, är landskapet till stor del ett uttalat centerfäste. Centerpartiet i Växjö stift brukar kunna räkna med 10-15 procent av rösterna i de olika kyrkovalen, alltså två-tre gånger så många procent som i de senaste opinionsmätningarna på riksplan. Så kanske det är Centerpartiets låga opinionssiffror i rikspolitiken som gör att man lätt glömmer bort att det är ett av de mest utpräglade folkrörelsepartierna i Sverige – ett Sverige där Svenska kyrkan varit lika mycket folkrörelse, särskilt på landsbygden.

Svensk Landsbygdsungdoms (som Centerns Ungdomsförbund hette förr) olika aktiviteter var länge en slags landsbygdens ungdomsgårdar. “Kyrkan mitt i byn”, å andra sidan, är fortfarande ett bokstavligt sant begrepp på väldigt många mindre orter – både geografiskt och när det gäller dess ställning i samhällslivet: att ha varit med i till exempel Kyrkans barntimmar som liten är inte mer ovanligt än att ha gått på dagis.

– Jag satt och tittade på mitt Facebookflöde, och där skulle Svenska kyrkan i kommunen vara ute på lekplatser och ha “sommarskoj”, och det har jag sett på många ställen. De har väldigt mycket aktiviteter, och just på landsbygden finns det inte så förfärligt mycket annat att göra, säger Margareta Andersson.

Med andra ord finns det nära band, om inte närmast flytande gränser, mellan Svenska kyrkan, samhället, och de övriga folkrörelserna – bland vilka Centerpartiet utanför storstäderna fortfarande är en. Margareta Andersson berättar om ändlösa mängder kaffe som centerkvinnor kokat under åren till olika kyrkliga evenemang, om kyrkan som samlingspunkt, om hur centerrörelsen försett kyrkan med många av de frivilligarbetare som behövs i församlingslivet i vardagen. Dessa, menar hon, kommer förmodligen att sluta, ifall partiet lämnar kyrkan.

– En del som jag talat med säger att om beslutet går igenom, då kommer jag att släppa mitt engagemang, framförallt vi som då är lite äldre, säger hon, och menar att detta gäller både engagemangen i Centerpartiet och i Svenska kyrkan.

– Varför ska jag arbeta med något som folk inte vill ha? säger hon.

Splittrande fråga blossar upp på nytt

Flera centerpolitiker som Dagen talat med är visserligen lite tvehågsna kring huruvida partipolitiken hör hemma i Svenska kyrkan. Det är inte bara för att man vill hålla kyrkan fri från sådant: Svenska kyrkan ses i allt högre grad som ett samfund bland andra. Men Margareta Andersson ser kopplingen mellan folkrörelsepartierna och kyrkopolitiken som fullt naturlig – Centerpartiet byggde ursprungligen på de kristna värdena, vilket också länge stod inskrivet i partiprogrammet, förklarar hon; ett anspråk som dock fler partier gör.

Men frågan är också ett av flera symptom på hur Centerpartiet i åtminstone ett 40-tal år varit djupt splittrat mellan den traditionella väljarbasen på landet, som stått för politiskt fotarbete och vardagstragglande, och partieliten i storstäderna, det som ibland kallats “Stureplanscentern”.

Svenska kyrkans vara eller inte vara som statskyrka var ett ändlöst, evigt återkommande trätoämne på Centerstämmorna i åratal – en sann “långbänk” i det parti som myntade begreppet – liksom Centerpartiets fortsatta engagemang i kyrkovalen fortsätter att vara det. Och här väntas alltså motsättningarna inom partiet blossa upp på nytt.

– Jag vet vad som hände här på distriktsstämman i Jönköpings län, och det var en övervikt för att stanna kvar, men det var inte en stor majoritet, säger Margareta Andersson.

– Vi diskuterade det här i kyrkomötesgruppen för några dagar sen, och i de mer landsbygdsbetonade distrikten, där var ju majoriteten nog större, medan däremot storstadsdistrikten, där var det det omvända förhållandet.

Jonathan Newton

Jonathan Newton är reporter på Dagen.