Nyheter
Försonande möte sex år efter konflikten på Berget
När kommuniteten på retreatgården Berget konverterade från Svenska kyrkan till Katolska kyrkan var konflikten ett faktum. Nu, sex år senare är relationerna till Svenska kyrkan ”på ett sätt bättre än någonsin” säger fader Peder Bergqvist, stiftelsen Berget till Dagen.

Stiftelsen Berget, känd som ekumenisk reträttgård utanför Rättvik, firade 60-årsjubileum under förra helgen. På plats fanns både den biskopen i Västerås stift och den katolske biskop som numera är beskyddare för kommuniteten på gården.
- Det var fint och försonande och viktigt, säger föreståndaren, fader Peder Bergqvist.
Peder Bergqvist var en av sex medlemmar i kommuniteten “Den heliga treenigheten” som konverterade från Svenska kyrkan till Katolska kyrkan våren 2016. Kyrkans tidning beskrev i en ledarartikel den 1 oktober 2015 hur “chock, vrede och förstämning” följde på beskedet, medan den tidigare Västeråsbiskopen Claes-Bertil Ytterberg talade om “anti-ekumeniskt fjanteri”.
Situationen tog den nytillträdde biskopen i Västerås stift, Mikael Mogren, på sängen.
– För kyrkans enhet är det här en katastrof, sa han till Kyrkans tidning, och beklagade att en verksamhet som byggts upp genom gåvor i svenskkyrkliga Malungs församling i praktiken skulle övergå i händerna på ett annat samfund.
“Fint och försonande”
Sju år senare förefaller känslorna ha dämpats. Under den gångna helgen deltog Mikael Mogren i Bergets 60-årsfirande, och samtalade om ekumenik med biskop Anders Arborelius.
– Det har alltid varit relationen mellan Svenska kyrkan och Katolska kyrkan som varit den ekumeniska utgångspunkten för Berget. Så det passade väldigt bra att biskoparna kunde mötas i frågorna om hur samfunden ska förhålla sig till varandra, säger Peder Bergqvist.
– Det var fint och försonande och viktigt.

Han menar att relationerna till Västerås stift i själva verket förbättrats sedan 2016.
– Det är mycket bättre nu, för tidigare fanns det inte något samarbete, och det var lite oklart kring vad som var Berget och vad som var kommuniteten, säger Peder Bergqvist.
– Men de samtal och diskussioner vi hade efteråt mynnade ut i en positiv tydlighet, så på ett sätt kan man säga att det aldrig varit så goda relationer som nu, både med stiftsgården i Rättvik och med Västerås stift.
Vill ha fler besökare
Svårare är att hämta in det besökstapp som drabbade Berget under pandemin, men som började i samband med konflikten.
– Generellt, om man går 20-30 år tillbaka, så var det många fler besökare. Det är allmänt svårare att driva den här typen av verksamhet och gå runt ekonomiskt. Så visst, vi skulle kunna ta emot många fler gäster, säger Peder Bergqvist.
I och med att kommunitetens medlemmarnas konverterade till Katolska kyrkan firas svenskkyrklig gudstjänst på Berget numera endast av besökande präster.
– Vi hade hoppats få en svenskkyrklig gårdspräst till årsskiftet, men det gick inte i lås, säger Peder Bergqvist.
– För de flesta är det ett stort steg att lämna sitt vanliga liv och gå med i en kommunitet, med gemensam bön och arbete. Men vi fortsätter att hoppas att någon ska höra Guds kallelse och svara ja.

Den katolske biskopen Anders Arborelius säger i en skriftlig kommentar till Dagen att “Berget har blivit mötesplats för den andliga ekumeniken i Sverige”.
“I bönens tystnad och stillhet kommer man varandra ofta närmare än vid diskussioner om trosfrågor. Biskop Mikaels tal på Berget bestyrkte detta och visade att dialogen går vidare. I den gemensamma bönen kan vi övervinna sådant som annars kan skilja oss åt”, fortsätter han.
Dagen har varit i kontakt med Mikael Mogren som med hänvisning till tidsskäl har avböjt kommentar.