Försvarsrustat Finland går till val om ekonomin

Nato-medlemskapet har varit en icke-fråga inför riksdagsvalet i Finland, menar de finländska pingstledare som Dagen talat med. I stället är det statsskulden och inflationen som står högst upp på agendan.

– Vad ska man spara in på och vad ska man prioritera? Det är en stor värderingsfråga, säger Esko Matikainen, verksamhetsledare för Pingstkyrkan.

Drygt ett år efter att Ryssland gick in i Ukraina står Finland, där försvarsfrågan alltid haft en stor tyngd, på tröskeln till Nato.

– Riksdagen röstade för Nato med en överväldigande majoritet, och jag tror nog också pingstvännerna och frikyrkofolket ställer sig på den linjen, säger Patrik Hellström, pastor i Elimförsamlingen i Jakobstad och nationell ledare för FSP, Finlandssvenska pingstförsamlingar.

De stora valfrågorna rör istället ekonomin. Finlands statsskuld har ökat under coronapandemin och energikrisen, och inflationen landade i slutet av förra året på rekordhöga 9,1 procent.

Esko Matikainen, verksamhetsledare för Pingstkyrkan i Finland – Suomen Helluntaikirkko - ser ekonomin som en värderingsfråga i valet.

– Ska vi fortsätta som vi gjort och bygga upp statsskulden, eller ska vi ändra kursen? Och i så fall, vad ska man spara in på och vad ska man prioritera? Storföretagen eller pensionärer, invandrare, arbetslösa, fattiga?

Tätt sammankopplad med frågan om ekonomin och välfärden är invandringen.

– Alla vet att vi måste ha en viss arbetskraftsinvandring, annars kommer samhället att kollapsa, säger Patrik Hellström, som ser landets låga födelsetal som ett stort problem.

– Unga familjer har en ganska dyster framtidsbild, och det har inte ingåtts så få äktenskap på 100 år som nu. Det har delvis att göra med kriget och kanske pandemin. Det är många faktorer som spelar in, men vi behöver få upp hoppet och framtidstron.

Esko Matikainen tycker att det politiska landskapet i Finland blivit alltmer svårmanövrerat för de frikyrkliga.

– Många kristna har värderingar som skulle placera dem mer åt vänster när det handlar om ekonomin, utvecklingshjälpen och vikten av att ta hänsyn till de fattiga. Men samtidigt finns det i de mer liberala partierna åsikter om sexuell etik och religionsfrihet som oroar oss, säger han, och nämner den nya könstillhörighetslagen och förslaget att förbjuda omvändelseterapi.

– Kommer den här liberala inriktningen med tiden att begränsa kristnas möjligheter att undervisa och bedriva själavård? De här frågorna är inte på banan just i detta val, men det finns med i valkompasserna och avgör hur liberal eller konservativ man anses vara, säger Esko Matikainen.

KD ligger kring 4 procent

Inför valet har Samlingspartiet legat i topp i opinionsmätningarna, följt av Socialdemokraterna (SDP) och Sannfinländarna. Kristdemokraterna ligger kring 4 procent.

Att partiet förefaller ha närmat sig Sannfinländarna, Finlands motsvarighet till Sverigedemokraterna, är ett problem för många frikyrkliga, menar Esko Matikainen.

För de svenskspråkiga pingstvännerna är relationen till Sannfinländarna extra känslig.

– I alla regeringar de senaste 40 åren där Socialdemokraterna varit majoritetsparti har Svenska folkpartiet, SFP, varit med i regeringen och haft egna departement, säger Patrik Hellström, som själv engagerar sig lokalt för Kristdemokraterna.

– Men ju längre högerut man går, desto svårare blir det. Sannfinländarna kan nog sägas ha bekämpat svenskans ställning aktivt.

Ändrad syn på politiken

I dag uppmuntrar den finländska pingströrelsen sina medlemmar att engagera sig inom politiken. Så var det inte för 20–30 år sedan, vilket enligt Esko Matikainen har historiska förklaringar.

– Alla familjer, också min, vet precis vem som stod på den röda eller den vita sidan i inbördeskriget. Och även om det inte är en politisk tradition som vi följer i dag, vet vi om det och den påverkar oss, säger han.

– Det gör att vi pingstvänner historiskt har varit försiktiga och ovilliga att ta ställning politiskt. Vi tillhör det himmelska riket, sa man, och skulle inte blanda oss i den jordiska politiken. Min pappa röstade aldrig efter att han blivit kristen. Och det var inte bara han som tänkte så.

Eva Janzon

Eva Janzon är reporter på Dagen.