Nyheter
Fortfarande tufft för romer i Sverige
Utvecklingen går långsamt för att komma bort från diskriminering och fördomar om romer i Sverige. Det konstateras i en ny rapport från Länsstyrelsen i Stockholm. Målet är att de romer som fyller 20 år på 2030-talet ska ha likvärdiga möjligheter som en icke-rom.
Antiziganism och diskriminering är vardag för många svenska romer. Och fortfarande har många svårt att tillgodogöra sig sina rättigheter inom områden som utbildning, arbete och bostad.
I rapporten har totalt 140 romer intervjuats och bland svaren framgår att många döljer sin romska identitet på jobbet och kommunala tjänstemän beskriver hur romer diskrimineras inom socialtjänsten.
Intervjuade romer vittnar också om att de blivit dåligt bemötta i vården.
– Sådant ska människor inte behöva stå ut med. Man måste kunna stå upp för vad man är, men då blir man alltså lidande i dag, säger Fred Taikon, ordförande i föreningen É Romani Glinda till TT.
Han menar att utsattheten är stor och att det är vanligt att en ledig lägenhet plötsligt inte finns när hyresvärden får reda på att den sökande är rom. Skolelever säger ofta hellre att de är turkar än romer, menar han.
Enligt Länsstyrelsen förekommer diskriminerande strukturer på alla de områden som man tittat på. Det gäller arbete, hälsa, utbildning, social trygghet och omsorg.
Samma mönster har visat sig genom decennierna och det räcker med att gå tillbaka till 1940-talet för att hitta exempel på raskravaller i Sverige. Dessa utbröt när romer i Jönköping skulle fördrivas av stadens myndigheter.
Målet är att de romer som blir 20 år 2032 ska ha likvärdiga möjligheter i livet som en icke-rom. Men vägen dit är lång och utvecklingen går långsamt, menar Majlis Nilsson, ansvarig samordnare på Länsstyrelsen.
Joakim Lundgren är tidigare reporter på Dagen.
