”Frågan kvarstår: Vad vill regeringen egentligen med folkhögskolorna?”

Många folkhögskolor i landet tvingas till besparingsåtgärder efter regeringens budgetbesked – som innebär en halv miljard mindre i statligt stöd för 2023.

– Vi kommer att skära ned antalet utbildningsplatser, säger Anders Georgsson, rektor på Södra Vätterbygdens folkhögskola i Jönköping.

När regeringen presenterade sin budget strax före jul delade de ut en ovälkommen julklapp till Sveriges folkhögskolor och studieförbund. Paketet innehåller 500 000 miljoner kronor – eller en halv miljard – mindre för 2023 jämfört med föregående år.

Ett kännbart ekonomiskt tapp för många folkhögskolor i Sverige, inklusive de kristna folkhögskolorna.

– Regeringens besked innebär att vi tvingas till ett betydande omställningsarbete. För vår del rör det sig om ett 20-tal utbildningsplatser som kommer att försvinna, berättar Anders Georgsson för Dagen.

Skolan, som har Equmeniakyrkan och ungdomsorganisationen Equmenia som huvudmän, har totalt cirka 300 utbildningsplatser.

– Det kan också bli aktuellt att pausa vissa kurser, förklarar Anders Georgsson och utesluter inte att det även kan bli tal om uppsägning av personal.

Några beslut om var besparingarna ska göras har dock inte tagits än, och han understryker att skolan anstränger sig för att bibehålla kvaliteten i verksamheten.

– Vi gör allt vi kan för att behålla den personal vi har, men detta är inte enkelt. Vi behöver se över hela vår verksamhet och göra en bedömning var det är möjligt att spara pengar. En ekonomi i balans är ett måste.

Anders Georgsson påpekar samtidigt att det inte enbart handlar om minskade intäkter:

– För oss som internatfolkhögskola med många fastigheter är ökade kostnader ett lika stort bekymmer som minskade intäkter. Det handlar alltså både om minskade statsbidrag och ökade kostnader inte minst vad gäller el och uppvärmning.

Allmän kurs berörs

Även på Örebro folkhögskola, som drivs av Evangeliska frikyrkan och Örebroförsamlingarna Immanuelskyrkan och Filadelfiakyrkan, får regeringens beslut konsekvenser.

I stadsdelen Vivalla i Örebro sker undervisning i bland annat allmän kurs och på Götabro kursgård utanför Kumla finns deras bibelskolor.

– I Vivalla började 118 deltagare i höstas på allmän kurs, men kommande höst behöver vi minska antalet deltagare till 85 om inte regeringen skjuter till mer medel, säger rektor Marie Holm till Dagen.

Värnar om bibelskolor

Bibelskolorna på Götabro kommer dock inte att påverkas, lovar hon:

– Där kommer vi inte minska antalet utbildningsplatser. En neddragning på Götabro skulle innebära ett minskat antal boende på internatet, vilket i sin tur skulle kunna ge svårigheter att klara av hyran för kursgården.

Färre utbildningsplatser till hösten innebär även färre lärartjänster, men exakt hur det kommer att bli vet hon inte än. Dessutom är det svårt med neddragningar som sker vid årsskiftet när utbildningar löper läsårsvis, framhåller Marie Holm.

Sparar in på hyra

Örebro folkhögskola har en stabil ekonomi, men det räddar inte den situation som uppkommit. Och redan har sparåtgärder vidtagits:

– När vi fick veta att vi får lägre statsbidrag 2023 sa vi genast upp hyreskontraktet för en av våra lokaler i Vivalla centrum, berättar Marie Holm som har vissa förhoppningar om att läget kan ljusna:

– Jag hoppas på förbättringar i regeringens vårändringsbudget. Folkhögskolorna gör skillnad. Vi bidrar till en höjd utbildningsnivå och till ett bättre samhälle att leva i, slår hon fast.

Svarslösa politiker

Anders Georgsson på Södra Vätterbygdens folkhögskola tycker att den majoritet i riksdagen som står bakom det kraftigt minskade anslaget till folkhögskolorna bör ge besked om hur de ser på folkhögskolornas roll:

– När jag ställt frågan har jag fått beskedet: ”Vänta och se!” Politikerna har inte några svar. Men frågan kvarstår: Vad vill egentligen den nya politiska majoriteten i Sveriges riksdag med folkhögskolorna? Politikerna är oss svaret skyldiga!

Thomas Manfredh

Thomas Manfredh är reporter på Dagen.