Utrikes

Fredsavtal klart mellan Armenien och Azerbajdzjan

Men demonstrationer i det kristna Armenien - konflikten med muslimska Azerbajdzjan har pågått sedan 1991

Publisert Sist oppdatert

Armenien, Azerbajdzjan och Ryssland har skrivit under ett avtal om att avsluta striderna om regionen Nagorno-Karabach.

Armeniens premiärminister Nikol Pasjinjan skriver på Facebook att avtalet är “oerhört smärtsamt för mig personligen och för vårt folk” men att beslutet togs efter en analys av det aktuella läget i de pågående striderna och att “detta är den bästa lösningen”.

Bara någon timme efter det att avtalet skrivits under samlades tusentals demonstranter utanför den armeniska regeringens säte i huvudstaden Jerevan. Ögonvittnen uppger för nyhetsbyrån AFP att några hundra av dem stormade regeringsbyggnaden, krossade rutor och förstörde flera kontor.

Ryska fredsstyrkor

Avtalet trädde i kraft efter midnatt natten mot tisdag lokal tid. Enligt president Vladimir Putin – vars Ryssland har en militärpakt med Armenien – innebär det nya avtalet totalt eldupphör i den omstridda regionen.

Avtalet skulle, om det hålls, få slut på en sex veckor lång väpnad konflikt. Mellan 1 000 och 1 200 människor har bekräftats döda på grund av konflikten, men antalet dödsoffer tros vara högre.

Det ryska försvarsdepartementet uppger i ett separat uttalande att landet ska skicka 1 960 personer som en fredsbevarande styrka till regionen. Azerbajdzjans president Ilham Alijev uppger att även Turkiet – som stöder Azerbajdzjan – kommer att delta i det fredsbevarande uppdraget.

Kristna mot muslimer

Under måndagen bekräftade det Armenienstödda styret i Nagorno-Karabach förlusten av den strategiskt viktiga orten Sjusja, efter att till en början ha förnekat det. President Aliyev utropade nyheten redan på söndagen, varpå folkmassor samlades på gatorna i den azeriska huvudstaden Baku och viftade med flaggor.

I bakgrunden finns det spänningar mellan det kristna Armenien och det muslimska Azerbajdzjan. Nagorno-Karabach ligger i Azerbajdzjan, och båda länderna gör anspråk på området, med en långvarig konflikt som följd. Regionen har kontrollerats av armeniska styrkor sedan 1994.

De senaste oroligheterna i bröt ut den 27 september. Azerbajdzjan har uppgett att de tagit tillbaka mycket av det landområde som man förlorade i kriget 1991-1994, men detta förnekas av Armenien, rapporterar the Guardian.

Fakta: Konflikten i Nagorno-Karabach

  • Både Armenien och Azerbajdzjan gör historiska anspråk på området.
  • Området hamnade under ryskt styre i början av 1800-talet.
  • Krig bröt ut efter att Armenien och Azerbajdzjan utropade sig som självständiga stater 1991 när Sovjetunionen kollapsade.
  • Nagorno-Karabach förklarade sig självständigt samma år, men det har inte erkänts av omvärlden – inte ens av Armenien.
  • Uppemot 30 000 människor, framför allt azerier, dog under kriget som pågick fram till 1994.
  • Med hjälp av Ryssland kunde en vapenvila ingås 1994.
  • Sedan dess har fredsförhandlingar pågått, men något fredsavtal har inte skrivits, konflikten är inte löst och striderna har fortsatt att blossa upp.
  • Området tillhör formellt Azerbajdzjan, men majoriteten av de 150 000 invånarna är armenier.
  • I realiteten fungerar området som en självständig stat under Armeniens beskydd.
  • Källa: Landguiden/UI
Powered by Labrador CMS