Frikyrkorna i storstäder har svårast att locka unga vuxna

Bara hälften så stor andel unga vuxna fångas in av frikyrkorna i storstäderna – jämfört med andelen i befolkningen runt omkring. Glappet till omgivningen är som störst i flera högskole- och universitetsstäder.

Det visar nya siffror som pastorn och statistikmannen Öyvind Tholvsen har sammanställt.

Åldersfördelningen bland medlemmarna i svenska frikyrkor ser ungefär likadan ut oavsett om man tittar på församlingar i landsbygdskommuner, mindre städer, pendlingsförorter eller storstäder i de fyra undersökta samfunden pingströrelsen, Equmeniakyrkan, Evangeliska frikyrkan och Svenska alliansmissionen.

Oavsett den omgivande befolkningsstrukturen har frikyrkorna på olika håll i Sverige över lag lägre andel unga vuxna, mellan 21 och 30 år, i sina församlingar jämfört med befolkningen i övrigt. Detta samtidigt som frikyrkorna generellt har en högre andel äldre över 60 år än i samhället runt omkring.

Men det som sticker ut och kanske överraskar mest i sammanställningen är att glappet kring andelen unga vuxna är betydligt större i storstäderna än i mindre städer och landsbygdsförsamlingar. Medan det i storstäderna finns i genomsnitt 19,5 procent 21-30-åringar i befolkningen är andelen i frikyrkorna endast hälften så stor, 9,5 procent unga vuxna medlemmar, vilket alltså innebär ett glapp på tio procentenheter mellan frikyrkorna och samhället.

Frikyrkor hänger inte med omgivning

I landsbygdskommunerna finns samtidigt genomsnittligt 12,4 procent 21-30-åringar i befolkningen, medan andelen i frikyrkorna i snitt är 9,3 procent, alltså en skillnad på bara 3,1 procentenheter.

En av förklaringarna till den betydligt högre andelen unga vuxna i de större städerna är att universitet och högskolor drar många unga från övriga delar av landet, och att de större städerna sedan behåller en del av dem. Men frikyrkorna hänger alltså inte med i att lyckas dra in de unga i församlingarna i samma storleksordning.

Samtidigt finns det förstås unga vuxna och studenter som deltar i gudstjänster. smågrupper och andra aktiviteter i frikyrkorna utan att vara medlemmar på pappret, och som därmed går utanför den sammanställning som har gjorts.

För några specifika större städer ser glappet kring andelarna unga vuxna mellan frikyrkorna och befolkningen omkring ut så här: Umeå -13,0 procentenheter, Uppsala -15,0, Stockholm -9,3, Örebro -12,1, Linköping -13,2, Jönköping -9,5, Göteborg -11,2, Lund -16,1 och Malmö -9,5 procentenheter.

“Urban församlingskultur behövs”

Öyvind Tholvsen, som har gjort sammanställningen med hjälp av uppgifter från frikyrkosamfunden, är till vardags pastor i Lugnetkyrkan i Falun, en del av Evangeliska frikyrkan. Han är engagerad i församlingsutvecklingsfrågor och har tagit fram siffrorna på uppdrag av ekumeniska församlingsplanterarnätverket Vidare. Nyligen anordnade hans egna Lugnetkyrkan en konferens på temat “Församling för nästa generation”, där resultatet också presenterades.

– Det är angeläget att det får formas en urban församlingskultur i städerna. Ung vuxen är i en viktig fas i livet – där de etablerar världsbild, tro och övertygelser. Då behövs livskraftiga församlingar där de kan möta andra unga, för att fundera över tillvaron och livet, säger Öyvind Tholvsen.

Av de fyra undersökta samfunden har Equmeniakyrkan en något lägre andel unga vuxna och något högre andel i 60-årsåldern och uppåt jämfört med de övriga frikyrkosamfunden.

Hög andel unga vuxna i nya församlingar

Nyplanterade församlingar 2016-2020 sticker ut med en andel unga vuxna på 18 procent, jämfört med cirka tio procent för samma ålder i frikyrkorna generellt. Även migrantförsamlingar och församlingar som har nybildats tidigare på 2000-talet har en högre andel mellan 21 och 30 år jämfört med frikyrkan i stort.

Sammanställningen omfattar 1 205 frikyrkoförsamlingar, vilket motsvarar medlemmarna i 85 procent av alla församlingar i de fyra samfunden.

Thomas Österberg

Thomas Österberg är reporter och stf ansvarig utgivare på Dagen.