Fruktar oro och våld när Israels nya regering tillträder

Den nya israeliska regeringen kan rubba det känsliga “status quo” som reglerar relationerna mellan religiösa grupper i landet. Både internt bland judar där ultraortodoxa får mer makt – och mellan judar och muslimer på Tempelberget där alla förändringar kan leda till våldsamheter.

JERUSALEM. Israels nya regering, den sjätte under Benjamin Netanyahu, har nu tillträtt – och många fruktar att den ska utlösa oro och instabilitet. Detta eftersom den är starkt högerorienterad och innehåller flera nationalistiska och religiösa extremistpartier med rasistiska förtecken.

Inte minst på det religiösa området – som i Israel alltid hänger ihop med politik – varnar många för att pluralismen kan skadas. Alltså att de ultraortodoxa, som ingår i regeringen, ska tränga undan liberala judiska strömningar ännu mer än i dag. Något som redan leder till protester från den judiska diasporan utanför Israel där liberala inriktningar dominerar.

Ministerbesök som provocerar

Också på Tempelberget i Jerusalem kan det braka loss, kanske redan den här veckan. Den nye ministern för nationell säkerhet, Itamar Ben Gvir som är ledare för det extrema högerpartiet Judisk styrka, har meddelat att han inom kort ska besöka platsen som är helig för både judar och muslimer.

Grannländerna Egypten och Jordanien, som har slutit fred med Israel, varnar för ett sådant steg – och terrorstämplade islamistgruppen Hamas i Gaza hotar med att ministerbesöket kan leda till “explosion”.

I båda fallen handlar det om att rubba “status quo”, det rådande läget. Det heliga sakernas tillstånd i Heliga landet som reglerar relationerna mellan judar och judar internt i Israel samt mellan judar och muslimer på Tempelberget.

Varje ändring kan leda våld. Det finns också ett tredje status quo som är ännu äldre och styr samexistensen mellan de olika kristna samfunden i landet sedan mitten av 1700-talet. Det reglerar bland annat äganderätten till Födelsekyrkan och Gravkyrkan och vållar ofta tvister, men påverkas inte av den nya israeliska regeringens sammansättning.

Många farhågor i Israel gäller Netanyahus avsikter att undergräva landets rättssystem för att på något sätt kunna slingra sig undan den pågående rättegången mot honom. Premiärministern är åtalad på tre punkter för korruption.

Ses som slutet på demokratin

På regeringens program står nya lagar som bland annat ska reducera högsta domstolens makt och politisera utnämningen av domare. Dessa lagar är redan på gång och liberala kritiker hävdar att de innebär slutet för demokratin och rättssamhället. Även om president Isaac Herzog, tidigare socialdemokratisk partiledare, säger att den israeliska demokratin är “stabil” och att ingen ska tala om “landets undergång”.

De religiösa/politiska frågorna har hamnat lite i skymundan i Israel där den väntade lagstiftningen dominerar debatten. Men Itamar Ben Gvir väntas besöka Tempelberget redan den här veckan. En liknande provocerande visit av högerpolitikern Ariel Sharon, senare premiärminister, utlöste den andra palestinska intifadan 2001.

Polisen ska ge tillstånd till politikerbesök på den omstridda platsen, men Ben Gvir är nu som minister ansvarig för polisen så det är osannolikt att hans begäran avslås.

Han är sedan decennier en beryktad aktivist och provokatör som dömts för våldsbrott och åtminstone tidigare öppet hyllade ett rasistiskt parti. Han har länge krävt att judar ska få fritt tillträde till Tempelberget och förrätta bön där.

Efter sexdagarskriget 1967 då Israel erövrade östra Jerusalem och de heliga platserna där gäller ett status quo, som innebär att de muslimska religiösa myndigheterna fortsätter att styra Tempelberget. Judar har tillstånd att besöka vissa tider men får inte förrätta bön där.

Detta har stötts av de ortodoxa rabbinerna som inte vill att judar ska promenera omkring på kullen – där enligt traditionen de två bibliska templen stod – eftersom de då riskerar att utan erforderlig rening kliva in på det “allra heligaste” i Templet. Men den inställningen har luckrats upp under senare år då allt fler religiösa judar av nationalistiska skäl vill markera sin närvaro på platsen.

Muslimer i allmänhet och palestinier i synnerhet ser varje judiskt besök som “ett hot mot al-Aqsa”, något som utlöst våldsamheter många gånger. På kullen reser sig i dag de muslimska helgedomarna al-Aqsamoskén och Klippdomen.

Vill skärpa judisk invandringslag

Inte mindre kontroversiellt är den nya regeringens planer att ändra det judiska status quo som råder sedan Israel grundades 1948 – och egentligen går tillbaka ännu längre till det judiska samhället före statens bildande. De religiösa partierna vill skärpa reglerna så att bara personer som är judar enligt den religiösa judiska lagen får rätt att invandra enligt “Lagen om återvändande”. Och då ska de ortodoxas tolkning av lagen gälla, något som leder till protester från liberala judar, främst i USA.

De religiösa partierna vill också skärpa koscher-reglerna på sjukhus och andra offentliga institutioner, de vill förbjuda en feministisk kvinnogrupp att förrätta bön vid Västra muren (Kvinnomuren) och de får miljarder i anslag för att sprida sin tolkning av judisk identitet och tradition i skolor och armén.

Det är ännu oklart hur mycket av allt detta som kommer att förverkligas även om det står skrivet i regeringsavtal mellan koalitionens partier.

Premiärminister Netanyahu försäkrar att status quo inte ska ändras. Men samtidigt är han beroende av de extrema partiernas stöd för att kunna inställa eller uppskjuta sin rättegång, något som står överst på hans dagordning.

Arne Lapidus

Arne Lapidus är Dagens korrespondent i Israel.