Gåvoskatteavdrag med barnsjukdomar

Plan Sverige, som ingår i FRII (Frivilligorganisationernas insamlingsråd), var en av de första biståndsorganisationerna som blev godkända för gåvoskatteavdrag när reformen genomfördes vid årsskiftet. I samband med ett seminarium på tisdagen berättade Louise Karlander, projektledare på Plan Sverige, att de hade en utarbetad strategi för hur de skulle nå så många som möjligt av sina givare.

– Under våren skickade vi bland annat ut mejl till de 32 000 faddrar som vi hade mejladresser till. Vi informerade även via nyhetsbrev och vår medlemstidning. Så här långt har 18 procent av våra faddrar höjt sitt gåvobelopp och på årsbasis har det inneburit en insamlingsökning på cirka 10 miljoner kronor.

Ekonomiskt behövande

Som gåvoskatteavdraget är utformat i dag får man bara göra avdrag på gåvor till verksamheter som syftar till att antingen hjälpa ekonomiskt behövande eller främja vetenskaplig forskning. Sara Brodahl, insamlingschef på Cancerfonden, förklarade att det medför onödig administration – eftersom bara en del av deras verksamhet uppfyller kraven.

”Nivåer behöver justeras”

Både Louise Karlander och Sara Brodahl konstaterade också att beloppsnivåerna som styr gåvoskatteavdraget behöver justeras.

– I dag måste man ge minst 200 kronor vid ett och samma tillfälle samtidigt som man måste ge minst 2 000 kronor per år för att man ska kunna göra avdrag. Det innebär att en givare kan få många brev från flera olika godkända gåvomottagare varje år och då finns risken att man börjar ifrågasätta hur mycket av gåvopengarna som går till administration, sa Sara Brodahl.

Begränsad kunskap

Alla som medverkade på seminariet var också överens om att svenskarnas kunskap om gåvoskatteavdraget är begränsat, men att potentialen är hög. Socialminister Göran Hägglund drog parallellen till det så kallade Rut-avdraget som han menade var lite ”segt i början”. Samtidigt betonade han att han är för att vidga möjligheterna till avdrag för gåvor.

145 medlemmar i FRII

FRII (Frivilligorganisationernas insamlingsråd) består av 145 medlemmar, utöver Plan Sverige, bland annat även Cancerfonden och Rädda barnen. Generalsekreteraren Maria Jos Jernberg anser att avdraget i grund och botten är bra, men samtidigt som hon ser problem med reglerna varnade hon för att utvärdera reformen allt för tidigt. Däremot gav hon tre konkreta exempel på saker som hon vill förändra i lagstiftningen:

Bredda ändamålen.

– Det är ett problem för exempelvis Cancerfonden när bara vissa av gåvorna till dem är avdragsgilla. Dessutom får man i dag inte göra avdrag för organisationer som arbetar mot miljöförstöring och könsstympning medan man får göra avdrag för gåvor till personer som har drabbats av miljöförstöring och könsstympning.

Ändra beloppsgränserna.

– Undersökningar har visat att många svenskar skänker mindre än 2 000 kronor per år samtidigt som andra ger mer än 6 000 kronor per år. Vi vill därför att golvet sänks till 1 000 kronor och att tacket höjs från 6 000 till 12 000 kronor.

Tillåta gåvoavdrag även för juridiska personer (företag).

– Folk hör av sig till oss och undrar varför företag inte få göra avdrag.

Johannes Ottestig

Johannes Ottestig är reporter på Dagen.