Global rättvisa hos pingstkarismatiker - Sverige driver på

Social rättvisa ihop med lyfta händer inför Gud. Allt fler forskare beskriver växande pingstkarismatiska kyrkor i världen som en viktig samhällsförändrande kraft. Svensk pingströrelse driver på för att över en halv miljard pingstvänner globalt ska våga ta ansvar i frågor som demokrati, fred, ekologisk hållbarhet och jämställdhet.

Niclas Lindgren är direktor för biståndsorganisationen PMU inom svenska pingströrelsen, och nyligen hemkommen från världspingstkonferensen i Seoul i Sydkorea. Där aktualiserades frågor om global rättvisa i seminarier, parallellt med gudstjänster präglade av lovprisning inför Gud, och öppenhet för den helige Andes gåvor.

Han ser ingen motsättning mellan andlig karismatik och social rättvisa, utan menar tvärtom att det här är en helhet som hänger ihop, och där det är dags för den globala pingströrelsen att ta ytterligare steg för att påverka i aktuella samhällsområden som ekonomisk utveckling, demokratifrågor, fred, klimat och jämställdhet också på en strukturell nivå.

– Våra samarbetskyrkor i Kongo och Sydsudan säger, “att om inte vi som kyrka löser ut lokala konflikter och bygger fred och tillit mellan människor också från talarstolen i kyrkorna, vem ska då göra det?”. På landsbygden i de här länderna är myndigheterna i hög grad frånvarande, medan tilliten till de religiösa ledarna är stor. Ansvaret vilar tungt på dem, säger Niclas Lindgren.

Forskning om pingstkarismatiker

Inför världspingstkonferensen i Seoul sammanställde Pingst och PMU rapporten “Pentecostals, transformation and social engagement” [Pingstvänner, förändring och socialt engagemang]. Där presenteras en översikt av den forskning som är gjord av forskare runt omkring i världen, om pingströrelsen globalt och kring vilken roll den kristna tron kan spela i förändringsprocesser och utveckling av samhällen.

När människor blir kristna exempelvis i Afrika och Latinamerika, och blir en del av den pingstkarismatiska rörelsen, inträffar något av ett “mentalt skifte” hos individen, menar Niclas Lindgren. Han säger att detta på sikt också förändrar samhällen, när man tittar på saken rent antropologiskt.

– Vi talar här om människor som ofta är fattiga och ser sig som offer, och som plötsligt blir del av en kyrka där man säger “att du är skapad av Gud och har talanger och gåvor som du kan använda”. Det här, parat med att man blir en del av en gemenskap med uppdrag att förändra världen, skapar energi, driv och entreprenörskap i människor, säger Niclas Lindgren.

Kyrkor kan bli bromskloss

Han påpekar samtidigt flera gånger att det här inte handlar om att förneka att problem också kan finnas i kyrkorna, för det gör det. Kyrkorna kan också bli en bromskloss. Det kan gälla problem med pastorer som går snett, eller jämställdhet som går bakåt, eller klimatarbete som inte fått tillräcklig fart. Kritik mot överandlighet och för mycket av materialism, kommersialism, hierarkier och individualism inom det pingstkarismatiska är annat som tas upp i rapporten.

Men generellt finns också mycket positivt, menar forskarna. Kyrkorna fungerar ofta som lokala demokratiskolor, där människor får lära sig ta vardagsansvar i det civila samhället, bli del av en gemenskap och lära sig hur man håller ledare ansvariga samt vad protokoll och årsmöten med mera är, uppger PMU-chefen.

Klimatgrupp bildad i Seoul

I samband med världspingstkonferensen i Sydkorea, i mitten av oktober, bildades en arbetsgrupp för att jobba med miljö- och klimatfrågorna in i den globala pingströrelsen. Det ska ske dels med en teologisk fördjupning, och dels med praktiska aktioner och handlingar som man vill utmana de olika rörelserna med. Sverige finns med i det samtalet.

Niclas Lindgren har också fått en plats vid bordet när missionsledare från olika delar av världen möts för att prata internationell mission, med specialuppdraget att se till att de sociala rättvisefrågorna inte tappas bort i samtalet.

Sedan förra världspingstkonferensen i Kanada 2019 har ett nätverk med pingstanknutna biståndsorganisationer från 14 länder bildats som regelbundet möts för att lyfta och hjälpa varandra i arbetet med de här frågorna, och som är på väg att vidgas med betydligt fler deltagare från de sydliga länderna i världen.

– Vi från Sverige har historiskt i det internationella missionsarbete alltid jobbat med att bygga både kyrkan, skolan och sjukhuskliniken. Vårt rika missionsarv ger oss en trovärdighet internationellt även om vi inte är så stora till antalet, säger Niclas Lindgren.

Över en miljard år 2050?

Att driva på inåt mot de pingstkarismatiska rörelserna är en ambition med den nya sammanställningen av pingstforskningen. En annan är att sprida kunskap om vad de trosbaserade rörelserna för med sig av samhällsförändring till myndigheter, politiker och sekulära biståndsorganisationer runt omkring i världen. Detta med förhoppningen att kunna samarbeta allt mer framöver.

Fortfarande nämns väldigt lite om kyrkorna i exempelvis FN-dokument som Agenda 2030 för en hållbar värld, och i liknande sammanhang som rapporten hänvisar till flera gånger.

Om utvecklingen fortsätter i nuvarande riktning beräknas antalet pingstkarismatiker i världen uppgå till en miljard människor år 2050. Forskarna som uppmärksammar detta kommer allt mer från globala syd, vilket också förändrar perspektiven i rapporteringen och granskningen.

– Vi är så pass många nu att vi förväntas ta ansvar i världen. Frågan är vad det betyder, och hur vi vågar ta plats och utmana.

Underifrånperspektiv

Niclas Lindgren menar att de pingstkarismatiska rörelserna kan tillföra mycket underifrån. När kyrkan står mitt i byn och är en del av lokalsamhället ger det möjligheter att påverka och förändra kulturella beteenden kring exempelvis könsstympning, barnäktenskap och sexuellt våld.

– Vårt dna som pingströrelse är att göra saker för de mest utsatta. Men om det stannar vid att hjälpa den enskilda människan så förändrar det inte mer än för den personen. Här behöver vi formera oss och bli bättre på att förstå vilka system och strukturer som håller människor i fattigdom och utsatthet, och hitta vägar att vara med och omvandla det, säger Niclas Lindgren.

Thomas Österberg

Thomas Österberg är reporter och stf ansvarig utgivare på Dagen.