Krönikor
Göran Skytte: Att förmedla det bästa budskapet
När Jesus predikar är han inte abstrakt, han predikar genom det han gör, genom händelser.
Efter många år utanför kyrkan blev jag i början av 1990-talet kristen igen. Allt var nytt och fantastiskt. Jag älskade Jesus och Bibeln. Jag hade nåden att komma i kontakt med en lång rad förkunnare från olika samfund och traditioner. Till yttre stil kunde de sinsemellan vara lika olika som till exempel Ulf Ekman från Livet ord och broder Wilfrid Stinissen från Karmelitmunkarna. Men gemensamt hade de något som fick mig och många andra människor att längta efter mer och mer tro.
Med tiden fick jag också möjlighet att tala i cirka 400 församlingar runt om i Sverige. De var sinsemellan olika, men också bland många av dessa vibrerade det av kristet liv.
Med tiden fick jag dock lära mig att det fanns en annan sida. Kyrkoledare som jämt klagade. ”Kyrkorna är tomma.” Predikanter som totalt tycktes sakna iver och glöd. Bara negativism, gnäll och skylla på andra och annat.
Jag tänkte: ”Inte konstigt att det är tomt i deras kyrkor.”
Jag vill inte stoppa huvudet i marken. Det finns mängder av problem i svensk kyrklighet. Men 1) det har alltid varit så i den kristna kyrkan, 2) det är bara den ena sidan av saken, 3) samtidigt som kyrkor töms och församlingar läggs ner spirar nya kyrkor och nya församlingar på annat håll.
Broder Wilfrid Stinissen var verkligen inte en predikant med stora åthävor. Men han kom att betyda enormt mycket för människor i och utanför olika samfund, i Sverige och utomlands. Ofta fångade han det allra mest centrala i några få ord.
"Det vore en nyttig övning att försöka sammanfatta Kristi glada budskap i en enda mening… Själv skulle jag som sammanfattning av hela evangeliet föreslå dessa Jesu ord: Fadern själv älskar er. " (I dag är Guds dag sidan 58) Ett annat exempel: "För en troende människa finns ingenting som är banalt, ingenting som är ointressant eller tråkigt. Allting blir intressant och fängslande." (Mitt liv i dina händer sidan 32)
Det är denna kärna av Guds glada budskap, Guds kärlek och vår förundran – det är detta som drar oss till Gud. Och Gud drar oss, inte med abstrakta tankar och teorier, utan med ”händelser”.
Gud talar genom händelser. När Jesus predikar är han inte abstrakt, han predikar genom det han gör, genom händelser. Han botar, gråter, ställer till skandal. Hela den bibliska historien är full av händelser. Och så är det fortfarande. Varje kristen "dagstidning" världen över berättar om sådant Gud gör med människor, oavbrutet. Det är verklighet, konkret. Och det berör, på liv och död. Om förkunnelsen i stället blir luddigt prat och abstrakta åsikter, då berör det inte. Och då slutar folk komma.
Det är ju inget fel på budskapet. I själva verket har ju Bibeln och evangelierna världens bästa budskap. Men kanske har något gått fel i vår förmåga att förmedla detta budskap?
Kan det vara så enkelt?
Jag är glad och tacksam över att Stefan Holmström, missionsföreståndare i EFS, har skrivit om detta i Dagen (27/12 2013 och 29/01 2014).