Greklands kris ger fler soppkök i kyrkor

På söndag ska grekerna rösta om de villkor och krav på fortsatta nedskärning som de internationella långivarna ställer. Tyskland och de övriga euroländerna har tröttnat på Greklands ekonomiska problem – och grekerna har tröttnat på arbetslösheten och kraven utifrån.

– Det som i Sverige tidigare kallades för kyrkbacken finns än i dag överallt i Grekland. Människor samlas utanför kyrkorna och diskuterar det ekonomiska och politiska läget, säger Gunnar Lidén på telefon från Kreta där han just nu befinner sig på arbetsresa.

Enligt Gunnar Lidén slutade grekerna att lita på medierna för länge sedan. Han talar om negativ propaganda och att förutsättningarna hela tiden ändras. Och han lägger en stor del av skulden på internationella medier som han menar ”svartmålar Grekland”.

Ingen brist på pengar

– Under de fem år som jag har bott i Grekland har det aldrig varit någon brist på pengar. Ändå fortsätter medierna att uppmana turister att ta med kontanter när de ska resa till Grekland. De uppviglar en rädsla.

– För tio dagar sedan var det också en stor nyhet i Grekland att IMF hade betalat grekiska journalister för att skriva positivt om Europeiska centralbankens krav på förändringar i grekisk inrikespolitik.

I samband med att Greklands premiärminister Alexis Tsipras offentliggjorde att det grekiska folket skulle få säga sitt om avtalet med långivarna uppmanade han även befolkningen att ”rösta på ett självständigt och stolt sätt”. I Gunnar Lidéns öron klingar det ihåligt.

– Det finns en gammal stolthet bland grekerna. De vill till exempel inte att Tyskland ska styra över deras inrikespolitik. Men grekerna vet samtidigt att Grekland inte är ett land som mår bra.

Det finns inte något nationellt register över vem eller vilka som äger mark i Grekland. Men enligt den tyska tidningen der Spiegel är den Grekisk-ortodoxa kyrkan landets näst största markägare. År 2012 uppskattades kyrkans egendom bestå av 130 000 hektar skog och åkermark, motsvarande Ölands storlek, samt fastigheter i alla större städer.

Samma år skrev även der Spiegel att grekerna årligen betalade motsvarande cirka 2,2 miljarder kronor för att bekosta kyrkans präster och biskopar. Detta samtidigt som kyrkan har stora skatte­lättnader.

Stort socialt ansvar

Men Gunnar Lidén förklarar att kyrkan även tar ett stor socialt ansvar i det grekiska samhället. Kyrkan delar bland annat ut mat och kläder på många ställen – något som har blivit allt mer vanligt i takt med att landets ekonomi har försämrats.

– En del protestantiska kyrkor har också gått in och stöttat den här verksamheten, berättar han.

Stor poängvinst

Gunnar Lidén skriver regelbundet krönikor i Värmlands folkblad. I den senaste artikeln, som publicerades den gångna helgen, hävdar han att det internationella samfundet borde skjuta till mer pengar för att få igång den grekiska ekonomin – inte hota med att stoppa hjälpen.

Han säger samtidigt till Dagen att den Grekisk-ortodoxa kyrkan kan spela en viktig roll.

– Jag skulle faktiskt inte bli förvånad om de säger att ”nu är det dags att hjälpa till”. Det skulle vara en stor poängvinst för kyrkan och det är många som väntar på det.

Gunnar Lidén.

Johannes Ottestig

Johannes Ottestig är reporter på Dagen.