Nyheter
Gud blev både häcklad och försvarad – i kyrkan
Upptryckt i ett hörn, sågad och häcklad. I måndags kväll blev kyrkan, Guds ordinarie hemmaplan, en arena för skämt om och kring honom. Men han var även bland vänner och togs i försvar.

Begreppet roast växte sig stort som komediform häromåret: Ett hjärtligt häcklande av en utvald huvudperson, en slags omvänd hyllning med hård attityd och vasst språk. I en fullsatt St Johannes kyrka, med övervägande ung publik, i Malmö tog man konceptet och lät Gud vara den utsatte.
– Det här kommer inte bli någon förkyrkligad variant, detta kommer kännas ovant för kyrkorummet. Så om ni är känsliga vill jag uppmana er att gå nu, sa universitetsprästen Kent Wisti inledningsvis.
Men folk stannade kvar och fick höra fem personer ge sig i kast med sina bilder av Gud. Enkla snabba skämt blandades med kritiska reflektioner med udd mot Gud, Bibeln och kristna.
– Hur går det med utvecklingssamtalen med alla kristna praktarslen, Gud? Allvarligt, det är lika seriöst att du företräds av dessa kristna som om vår statsminister skulle avstå alla offentliga sammanhang och skicka dit Sean Banan istället, sa Elin Nordén.
Gamla tricks
– Du behöver uppdatera rejält, bli modern, inte minst vad gäller undren. Brinnande buskar, liksom… Det funkar inte att göra tricks som David Copperfield klarar i sömnen. Och sluta vela! Du säger det ena och sen det motsatta hela tiden. Bestäm dig, du beter dig som en dampig unge ju, sa Magnus Betnér som var den som tog i mest och grövst utifrån sin ateistroll.
Betnér och Nordén är båda uppvuxna i kyrkliga sammanhang men har lämnat, Nordén kallar sig dock fortsatt troende. Kvar i kyrkan finns däremot prästen och roastaren Jesper Mattsson, som sa att han tyckte att det är naturligt att han är med och skojar om sin chef; det gör väl alla, oavsett jobb?
– Och tänk att Gud byggt allt på en snickarson, som tydligt visat att han verkligen är hantverkare: Han sa att han ska komma tillbaka och nu har det gått 2000 år…
Skratten fyllde den gamla kyrkan, och även om inte minst kvällens huvudkomiker Betnér sin vana trogen gick åt kristendomen och dess Gud rejält så infann sig aldrig någon känsla av att folk blev upprörda. Inga klagovisor hördes. Däremot fick Betnér lite snällt mothugg av biskop emeritus Lennart Koskinen.
– Han är påläst Magnus Betnér, synd att han inte förstått något bara, sa Koskinen och försökte påpeka att den uppdatering som efterlysts redan genomförts av Jesus.
Från roast till predikan
Lennart Koskinen hade, trots att han var uppsatt som roastare, mer rollen som försvarare av Gud och fick i slutet tillfälle att ge en slags minipredikan efter att de andra utfört sin – som det kallades – lek med gudsbilder. Därmed blev det ändå en lite förkyrkligad variant av roast.
Dessutom var Ann Heberlein, teologie doktor och författare, med i panelen och gav ett bidrag som lockade till några skratt men än mer gav uttryck för en seriös och ärlig brottningskamp.
– Jag tänker att jag har ett Stockholmssyndrom till dig Gud. Det är svårt att lämna någon man älskar, trots att man känner sig sviken och inte får svar på sms.
I eftersnacket berättade Heberlein att hon nog befinner sig i en skilsmässa från Gud och sa att kyrkan måste våga tala mer tvivlet och besvikelsen också. Och det gjorde den, främst genom henne, redan denna kväll. Jämte skämten och häcklandet.