Nyheter
Handelsbanken: Insamlingsorganisationer är en högrisksektor
De senaste åren har kraven på bankerna skärpts att ha koll på sina kunder och inte släppa igenom transaktioner som kan misstänkas fungera som penningtvätt.
Handelsbanken uppger till Dagen att de gör en bedömning från kund till kund.
Markus Strömberg är regionansvarig för kundkännedom och penningtvätt inom Handelsbanken. Dagen ringer upp honom med uppgifterna om migrantförsamlingen i Örebro som nekades bankkonto samt Korskyrkan i Umeå som nu har krav på sig från banken att börja föra register över större gåvogivare.
Markus Strömberg har inte kännedom om de enskilda fallen, men säger allmänt att lagen om penningtvätt och flera EU-direktiv reglerar vad bankerna ska och kan göra, och att det med åren har blivit allt mer strikta regler. Bakom ligger en period med medieuppgifter om hur delar av den finansiella sektorn har släppt igenom transaktioner man inte haft koll på.
– Runt insamlingsorganisationer där det finns gåvor så vill man att de ska kunna redogöra varifrån pengarna de samlar in kommer och vart de går. Vi som bank ska ha god kundkännedom enligt lag, säger Markus Strömberg.
“Bankerna är ansvariga”
– Vi har ingenting emot insamlingsorganisationer och kyrkor som kunder, men däremot behöver vi göra en bedömning för att vi sa känna oss trygga. Det är bankerna som är ansvariga för hur kunderna hanterar kontona, och vi ska ha koll på om något är orimligt.
– Insamlingsorganisationer är allmänt en högrisksektor även om vi inte vill misstänkliggöra någon, säger Markus Strömberg till Dagen.
Något generellt förbud att öppna nya bankkonton för kyrkor och andra insamlingsorganisationer finns inte, uppger han.
– Bedömningen sker från kundrelation till kundrelation. Det handlar om vilka strukturer som finns och hur man hantera detta.
Även samfund omfattas
Sara Ekstrand, bankjurist på Svenska bankföreningen, skriver i ett mejl till Nerikes Allehanda, mot bakgrund av Örebro-församlingen som fått nej till att öppna bankkonto:
“Banken måste tillämpa penningtvättslagens krav på alla sina kunder – även på samfund. Det innebär att banken måste veta hur samfundet styrs och kontrolleras samt identifiera de verkliga huvudmännen … Banken måste veta … varifrån de pengar kommer som samfundet hanterar. Det kan också vara relevant vad pengarna ska användas till. Banken behöver också göra kontroller mot sanktionslistor”, skriver Sara Ekstrand hos Svenska bankföreningen till Nerikes Allehanda.
Thomas Österberg är reporter och stf ansvarig utgivare på Dagen.
