Nyheter
Här är pastorernas förväntningar på Equmeniakyrkans nya ledare
Nya kyrkoledartrion Joakim Hagerius, Karin Wiborn och Lasse Svensson utmanas att våga ta ut riktning för framtiden, och våga göra vägval. Dagen har ringt runt till några församlingar inom Equmeniakyrkan.
– Församlingsutveckling på bred front är en otroligt viktig fråga, säger Daniel Demming, pastor i Fiskebäck på västkusten.
När Dagen hör sig för om kyrkoledarvalet i Equmeniakyrkan är det glada röster över ett tydligt utslag som möter. De vi pratar med är samtidigt måna om att utmanaren Linda Alexandersson från Arvika, som inte blev vald till biträdande kyrkoledare, ska tas tillvara i samfundet.
– Jag uppfattar att kyrkostyrelsen har gjort ett väldigt bra jobb, och tänker att vi får tro att Gud har varit med och lett i den här processen. Jag tror på den här trion. Linda Alexandersson ser jag samtidigt som en väldigt bra människa och kandidat, säger Daniel Wramhult, pastor och föreståndare i Immanuelskyrkan i Jönköping, en församling med 550 medlemmar.
“Missionsrörelse igen”
Vad är då viktigt framåt att tänka på för de två nyvalda biträdande kyrkoledarna Joakim Hagerius och Karin Wiborn ihop med omvalde kyrkoledaren Lasse Svensson? Daniel Wramhult igen:
– Equmeniakyrkan befinner sig i en djup kris, så här behövs ett stort och förnyat ledarskap. Uppdraget framåt är att nå nya människor med budskapet om vem Jesus är. Missionsvänner, metodister och baptister började alla som missionsrörelser, men det har vi tappat lite.
– Nu måste vi fråga oss hur vi föryngrar kyrkan och är Equmeniakyrka i dag, säger Daniel Wramhult.
Maria Fässberg Norhall, pastor och föreståndare i S:t Jakobs kyrka i Göteborg, säger att den nya kyrkoledartrions uppgift är att vara samlande inåt och samtidigt en kyrkans röst utåt.
– Jag tänker att vi som kyrka måste hitta vägar framåt att nå nästa generation. Framför allt de som är mellan 20 och 40 år, och som på något sätt väljer bort att engagera sig. Hur bygger vi attraktiva gemenskaper? De församlingar som lyckas är ofta de som satsar på relationerna och gemenskaperna, säger Maria Fässberg Norhall.
Argument kan få betydelse
Lisbeth Stigemyr, ombud och tidigare pastor i Hjortensbergskyrkan i Nyköping, hör till dem som kämpade för Linda Alexandersson. Men när omröstningen nu är avgjord backar hon upp den valda kyrkoledartrion.
– Vi ville lyfta att Linda brinner för att människor ska komma till tro på Jesus, och att hon i sin kyrka har 17 nationaliteter med många nykristna. De argumenten hoppas jag ska få betydelse framåt även om hon inte blev vald. Evangelisation i bred mening är viktigt där våra församlingar får växa, nya människor bli lärjungar till Jesus och nya församlingar planteras, säger Lisbeth Stigemyr.
Mod till vägval
I Equmeniakyrkan i Fiskebäck har kyrkoledarvalet lyfts bland de 625 medlemmarna, berättar Daniel Demming som är pastor och föreståndare. Han uttrycker en positiv överraskning över att hela 29 personer kunde tänka sig att samtala vidare om att gå in i kyrkoledaruppgiften – samtidigt som han gläds över den trio som nu valdes.
– Nu handlar det om att våga sätta ut en riktning och våga utmana kring den väg vi behöver gå. Vilken bild av verkligheten och framtiden målar vi upp – och vart ska vi? I en rörelse med stor bredd försöker man lätt göra allt för alla. Men ibland måste vi sluta göra bra saker för att göra rätt saker.
– Jag tror vi också behöver göra vägval, säger Daniel Demming.
Han tycker det är spännande att Equmeniakyrkan vågat sätta ned foten om att bilda nya församlingar, och ser det som ett viktigt svar för framtiden, men lyfter fram att församlingsutveckling på bred front bland befintliga församlingar med 100-150 medlemmar också är otroligt viktigt.
– Det finns mycket växtkraft även om vi är olika stora församlingar. Här behöver vi lyfta och hjälpa varandra, säger Daniel Demming.
Thomas Österberg är reporter och stf ansvarig utgivare på Dagen.
