Nyheter
Här ger medlemmarna mest till sin församling
En församling sticker ut bland de största frikyrkoförsamlingarna i Dagens genomgång • Så många procent av inkomsten ger kristna i snitt. • “Det viktiga är att man ger av kärlek till församlingen”
Att ge tio procent av sin inkomst till kyrkan har länge varit en norm i frikyrkan.
Men Dagens genomgång av åtta av de största församlingarna under 2021 visar att snittmedlemmen snarare ger en-två procent av sin årslön i kollekten.
Hör tiondegivandet till historien? Det är svårt att veta hur ofta ämnet adresseras i samband med kollektinsamling. Men siffrorna från församlingarnas årsredovisningar talar sitt tydliga språk.
Låt oss anta att snittmedlemmen i en svensk frikyrka heter Gunilla, är i 55-årsåldern och i många år har jobbat som sjuksköterska. Hon har en årsinkomst på 370 000, och skulle hon ge tio procent till sin kyrka skulle hon följaktligen ge 37 000 i kollekten varje år. Om man tänker sig ett tiondegivande efter skatt skulle det i stället hamna på omkring 28 000 kronor.
Men i verkligheten landar hennes givande i kollekten på mellan 4 000 och 5 000 per år. Alltså mellan en och två procent av årsinkomsten, vilket i praktiken innebär någon hundralapp varje gång kollekten tas upp.
Även i USA
Fiktiva Gunilla verkar alltså tillämpa samma princip som Sverige gör i sin biståndspolitik, där enprocentsmålet gällt sedan 1960-talet. Internationella jämförelser ger ungefär samma resultat, där den genomsnittlige amerikanska kyrkobesökaren, enligt en amerikansk databas, ger omkring två procent av sin inkomst i kollekten.
– Det är sant att ett genomsnitt landar på omkring två procent. Men det säger ingenting om den enskilde givaren, och det finns många som ger mer, och många som ger lite mindre. Därför blir det förenklat att säga att varje medlem ger två procent, säger Per-Ola Hellberg, ordförande i Pingstkyrkan i Linköping.
5 000 kronor per år
Men eftersom församlingarna inte för närmare statistik över individers givande är ett medelvärde det enda jämförelsetal som finns tillgängligt. Och snittvärdet verkar stå sig i jämförelse med övriga frikyrkoförsamlingar av liknande storlek.
De flesta landar runt 4 000-5 000 kronor per medlem och år. En liknande genomgång gjordes av Dagen 2014, med ungefär samma resultat.
Livets ord i Uppsala sticker ut rejält i överkant, och Immanuelskyrkan i Stockholm sticker ut något i underkant.
När man söker på tionde och tiondegivande på Google kommer få församlingsträffar upp. Ingen uppmanar uttryckligen att man bör ge tio procent av sin inkomst, utan hänvisar i stället till att det kan förstås som en biblisk princip.
I en liten informationsskrift utgiven av Smyrnakyrkan i Göteborg för några år sedan sägs heller inte uttryckligen att en medlem bör ge tio procent av inkomsten, utan givandet i sig motiveras utifrån tanken att allt en människa äger egentligen tillhör Gud.
”Bra princip”
Per-Ola Hellberg delar Smyrnakyrkans synsätt och tycker att tiondeprincipen är bra att följa, men betonar att givandet måste vara upp till var och en, utifrån förutsättningar.
Samtidigt är verksamheterna anpassade till ett givande som ligger omkring två procent av en snittlön.
– Behoven är ju hur stora som helst, men vi måste samtidigt hushålla med resurserna så bra vi kan. Det viktiga är att man ger av kärlek till församlingen. Det finns inga medlemsavgifter, säger han.
Joakim Lundgren är tidigare reporter på Dagen.
