Hårdare krav väntar för konfessionella friskolor

Med stor majoritet röstade riksdagen för regeringens förslag om ökad kontroll av konfessionella inslag i skolan. Ändringen av skollagen medför bland annat högre krav på de huvudmän som vill driva friskolor med konfessionell inriktning.

Beslutet innebär samtidigt flera andra förändringar av skollagen:

– Att konfessionella inslag som huvudregel ska vara skilda från övriga aktiviteter inom skolan för att eleverna ska kunna välja om de vill delta eller inte.

– Att definitionerna av undervisning och utbildning i skollagen förtydligas.

– Att det införs nya definitioner av begreppen konfessionellt inslag och konfessionell inriktning. Det sistnämnda innebär bland annat att skolor, förskolor och fritidshem med offentlig huvudman ska kunna genomföra avslutningar och uppmärksamma traditionella högtider i gudstjänstlokaler, så länge det inte förekommer konfessionella inslag.

I debatten som föregick onsdagens omröstning ställde sig många av riksdagsledamöterna bakom propositionen. De höll med om att lagen behöver förändras.

– Vi noterar att regeringen lagt fram förslag till ändring av skollagen som innebär skärpningar i linje med den inriktning som Moderaterna vill se, sa exempelvis Noria Manouchi (M).

Tackade kyrkan

Sverigedemokraternas Richard Jomshof, Kristdemokraternas Christian Carlsson samt Liberalernas Fredrik Malm nämnde specifikt problem med muslimska friskolor medan Daniel Riazat (V) lyfte en kristen friskola som ett negativt exempel.

Socialdemokraten Linus Sköld tackade i sitt anförande kyrkan för dess insats för att öka läskunnigheten bland svenskarna efter reformationen på 1500-talet.

– Men nu ska utbildningen vila på vetenskaplig grund. Det är så att säga big bang och evolution som gäller, inte skapelseberättelser om Adam och Eva eller intelligent design, fortsatte han.

Han förklarade också vad regeringens förslag innebär.

– Definitionerna av begreppen utbildning och undervisning tydliggörs eftersom det är en central distinktion i sammanhanget. Undervisningen ska fortsatt vara helt konfessionsfri. Utbildningen får i övrigt innehålla konfessionella inslag. Det innebär att raster, lunchraster, lägerskolor och liknande som inte är undervisning kan, om vissa villkor uppfylls, innehålla konfessionella inslag.

Initiativtagare till bön avgörande för bedömning

Därefter konstaterade Linus Sköld att begreppet konfessionella inslag ska definieras som bekännande eller förkunnande inslag av en viss religion – initierade av huvudmannen.

– Det innebär att till exempel bön eller trosbekännelse är ett konfessionellt inslag, men bara om de initieras av skolan. Om en enskild elev eller en elevförening ber är det såklart inte belagt med restriktioner vare sig i offentligt driva skolor eller i fristående skolor.

– Att som skolhuvudman möjliggöra för elever att utöva sin religion genom att till exempel upplåta lokaler till en religiös elevförening, anpassa schemat eller erbjuda specialkost är inte heller enligt den föreslagna definitionen att betrakta som konfessionella inslag.

Vänsterpartiet röstade emot

Trots att riksdagsledamöterna alltså var överens om att regeringens förslag innehöll bra delar propagerade flera av dem för olika reservationer. När det var dags för omröstning ställde sig alla partier, utom Vänsterpartiet, bakom propositionen. I de efterföljande omröstningarna om reservationerna blev det jämnare, men i slutändan blev det ändå avslag på samtliga.

De antagna lagändringarna – som inte berör frågan om ett eventuellt etableringsstopp för nya skolor och fritidshem med konfessionell inriktning – börjar gälla den 2 januari 2023.

Johannes Ottestig

Johannes Ottestig är reporter på Dagen.