Nyheter

Historisk rättegång om folkrättsbrott i Iran

Många samlades utanför Stockholms tingsrätt när rättegång om folkrättsbrott inleddes

Många hade samlats utanför Tingsrätten på Kungsholmen i Stockholm på tisdagen.
Många hade samlats utanför Tingsrätten på Kungsholmen i Stockholm på tisdagen.
Publisert Sist oppdatert

Hundratals människor samlades utanför Stockholms tingsrätt när en 60-årig man skulle ställas inför rätta, åtalad för grovt folkrättsbrott och mord. Han misstänks ha varit en av de inblandade i massavrättningen av politiska fångar i Iran 1988, ett land där även kristna är utsatta.

– Det var spännande under förhandlingen. Jag kom från Göteborg i natt och var här utanför kvart i sex och väntade i kön för att få tillträde till rättegången, säger Soheila Dashti, som tidigare själv har flytt från Iran.

Många hade tagit sig till tingsrätten på Kungsholmen i Stockholm för att sitta med under rättegången då den 60-årige tidigare iranske tjänstemannen ställs inför rätta. Han ska enligt åtalet ha organiserat och deltagit i hundratals avrättningar och utsatt fångar för tortyr under synnerligen grymma former.

Hösten 2019 häktades han misstänkt för grovt folkrättsbrott och mord som ska ha begåtts i den iranska staden Karaj 1988, i slutet av det blodiga kriget mellan Iran och Irak.

Iran.
Demonstranter mot Irans regim samlades utanför Tingsrätten på Kungsholmen under tisdagen.

“Rättvisan ska följa dem överallt”

Order om att gripa oliktänkande utfärdades mot oppositionella grupperingar, däribland Folkets mujahedin. Ett mycket stort antal människor avrättades mellan 30 juli och 16 augusti 1988 i fängelset Gohardasht i Karaj i Iran.

Enligt människorättsorganisationer beräknas runt 5 000 personer ha mördats i landet, men det exakta antalet offer är omtvistat och svårt att beräkna. Flera av oppositionsgrupperna uppger att 30 000 personer dödats.

Press från hela världen är på plats utanför Stockholms tingsrätt och demonstranterna håller upp skyltar med politiska budskap medan de sjunger slagord i kör. Människor har kommit från olika delar av Europa och Sverige, vissa för att bevittna rättegången och andra för att demonstrera mot Irans regim. Många kommer fram för att berätta sin historia. En av dem är ett av målsägandena och huvudvittnena i fallet – Nasrollah Marandi. Han berättar att han har suttit tio år i fängelse och han är glad att världens ögon äntligen är riktade mot Iran.

Nasrollah Marandi är målsägande i rättegången och är glad över att han snart ska få vittna. 'Jag söker bara rättvisa', säger han.
Nasrollah Marandi är målsägande i rättegången och är glad över att han snart ska få vittna. "Jag söker bara rättvisa", säger han.

– Jag är väldigt glad i dag, att äntligen få ställa honom till svars, säger han.

60-åringen greps av svensk polis på Arlanda och i dag – mer än 30 år efter att de misstänkta brotten utfördes – väcker åklagaren åtal mot honom. Fallet har fått stor internationell uppmärksamhet och många hoppas att det ska medföra att även andra länder kan gripa människor som begått folkrättsbrott.

Han har själv varit i den så kallade “dödskorridoren” – platsen i fängelset utanför Teheran – dit han och andra fångar togs i väntan på sina avrättningar under sommaren 1988.

– Den nu åtalade ropade ut våra namn, tog oss ut ur våra celler och frågade om våra politiska åsikter. Han var glad när han gjorde det och verkade tycka om att förnedra oss, berättar han.

– Om någon frågade om de fick besöka toaletten skrattade han och sa att vi kunde väl spy i stället.

Historiskt åtal kan flytta gränser

Åtalet beskrivs som historiskt eftersom det är första gången någon både grips och ställs inför rätta för massavrättningarna i Iran. Att han åtalas i Sverige beror på att Sverige tillämpar internationell jurisdiktion vid folkrättsbrott, vilket innebär att den som är misstänkt för brott mot folkrätten kan gripas var som helst i världen.

Även präster och kristna har mördats

Den iranska regimen betraktar alla former av oliktänkande som ett hot mot staten vilket innebär att även kristna är särskilt utsatta i landet. Såväl oppositionsgrupper som kristna har mördats under och efter massakern 1988.

Soheila Dashti, som beskriver sig själv som människorättsaktivist, står utanför tingsrätten medan regnet öser ner. Hon har precis varit med på förmiddagens första förhandling när Dagen möter henne. I dag är hon bosatt i Göteborg, men hennes syskon finns fortfarande kvar i Iran.

– Det finns ingen kyrka för konvertiter att gå till eller att utöva sin religion i. Ingen av dem kan delta i bön, det finns bara hemliga huskyrkor, berättar Soheila Dashti.

Enligt organisationen Open Doors ser iranska regeringen konversion från islam till kristendom som ett försök från västvärlden att underminera den muslimska regimen och konvertiter är därför särskilt utsatta. Flera präster har mördats.

– Många kristna har blivit omhändertagna av regimen, speciellt de som konverterar råkar illa ut om de blir ertappade, säger Soheila Dashti.

Soheila Dashti.
Soheila Dashti har åkt från Göteborg för att vara med på rättegången.

Kristna konvertiteter i Iran får inte öppet utöva sin religion och apostasi är straffbart med döden under regimens sharialagar.

– Det handlar inte om att man utsätter en särskild grupp för förtryck utan att man använder varje medel för att förtrycka människor i islams namn. De vill kontrollera dina tankar, du ska bära hijab, inte dricka alkohol, inte prata om politik.

Problemet är enligt Soheila Dashti att regimen använder Guds namn för att förtrycka folket.

– Om du gör något fel är det inte de som straffar dig, det är Gud.

För Soheila Dashti är det en glädjens dag, men hon uttrycker samtidigt en besvikelse över att västvärlden tidigare vikt sig för regimens krav.

– Det sänder dubbla signaler när det finns delegationer som åker till Iran och har slöja på sig för att respektera regimen. Ett europeiskt land som står för demokrati ska inte böja sig för fundamentalisternas önskemål. Samtidigt ställs han inför rätta här. Det blir ett hyckleri, säger Soheila Dashti.

Zargham Asadis bror och morbror mördades på 1980-talet i Semirom, Iran.
Zargham Asadis bror och morbror mördades på 1980-talet i Semirom, Iran.

Flera av dem som Dagen har pratat med vid Stockholms tingsrätten hoppas att västvärlden nu sett vilken sorts regim som styr Iran och att fler ansvariga ska ställas inför rätta snart.

– För alla som bryr sig om mänskliga rättigheter är det här en stor glädje. Jag är bara en vanlig sympatisör, men i dag känner jag mig som en av kämparna. Det är stort, vilken känsla, säger Soheila Dashti, med tårar i ögonen.

Shahin Gobadi är medlem i Den nationella motståndsrörelsen i Iran. Han berättar för Dagen att regimen utsätter muslimer, kristna och judar, alla med en tro som inte är som deras – fundamentalistisk.
Shahin Gobadi är medlem i Iranska nationella motståndsrådet (NCRI). Han berättar för Dagen att regimen förföljer muslimer, kristna och judar, alla med en tro som inte är som deras – fundamentalistisk.

Fakta: Oppositionell grupp

  • Iranska Folkets mujahedin är en oppositionsgrupp vars uttalade mål är att störta regimen i Iran och skapa ett demokratiskt och sekulariserat land. Det är den största gruppen i den iranska paraplyorganisationen Nationella motståndsrådet för Iran.
  • Gruppen listades som en terroristorganisation 1997 men togs bort från listan 2012 av den amerikanska regeringen.
  • NCRI är en del av paraplyorganisationen som kämpar mot den nuvarande iranska regimen.
Powered by Labrador CMS