Nyheter
Högljudd sång i kyrkan sprider mer smitta
Aerosolforskare vid Lunds universitet har i en ny studie visat hur aerosolpartiklar sprids när vi sjunger. "Det vår studie framför allt visade var att ju högre volym det var på sången, desto mer droppar bildas det", säger Jakob Löndahl, docent i aerosolteknik.
Aerosolforskarna har undersökt hur mycket aerosolpartiklar och större droppar som avges när vi sjunger.
– Under våren visade det sig att körsång hade ett samband med spridning av covid-19, men man visste inte riktigt hur. Vi fick en fråga från Ragnar Bohlin, som är verksam som körledare i USA, om vi kunde undersöka hur aerosolpartiklar sprids när vi sjunger, berättar Jakob Löndahl för Dagen.
Hans forskargrupp lyckades få finansiering för studien, som gjordes vid Lunds universitet med tolv friska sångare och två personer med bekräftad covid-19. Sju av deltagarna är operasångare med sången som sitt yrke.
Konsonanter sprider mer partiklar
Studien visade att sång sprider mycket aerosolpartiklar, och framför allt spreds partiklarna vid högljudd sång och konsonantrik sång. Detta innebär sannolikt att sång också kan bidra till ökad spridning av covid-19. Olika sång sprider dock olika mycket partiklar.
– Vi har ingen riktig statistik på det. Men det verkar som att ju högre frekvens man sjunger, desto mer droppar bildas. En förklaring skulle kunna vara att stämbanden slår fortare mot varandra. Man kan tänka sig att en hög sopran bildar mer droppar än en bas. Vid våra mätningar blev också ljudstyrkan kraftigare för dem som sjöng vid högre frekvenser, säger Jakob Löndahl.
– Men det är lite oklart om det är den höga frekvensen som spelar roll eller den högre anspänningen.
Under studien fick sångarna sjunga en kort och konsonantrik visa, ”Bibbis pippi Petter”. Samma visa repeterades med borttagna konsonanter och endast vokalerna kvar.
Högljudd lovsång en risk
Man undersökte hur aerosolpartiklarna och stora droppar spreds till den omgivande luften.
– En del droppar är så stora att de endast rör sig någon decimeter från munnen innan de faller neråt, medan andra är mindre och kan hålla sig svävande under många minuter. Särskilt uttalandet av konsonanter friger mycket stora droppar, där bokstäverna B och P sticker ut som de största aerosolspridarna, säger Malin Alsved, doktorand i aerosolteknologi, i ett pressmeddelande.
Hur ska då körer och sångare agera för att minska risken för spridning? Framför allt handlar det om att körsångare inte bör stå för tätt, att ventilationen ska vara bra – och helst också att man inte ska sjunga för starkt. Allt som bidrar till ökad volym kan också öka risken för smittspridning. Detta gäller också för tal, säger Jakob Löndahl.
– Starka bakgrundsljud, en stimmig lokal, eller om man till exempel använder trummor i ett lovsångsteam, gör att människor automatiskt talar eller sjunger högre. Då sprids också mer aerosol.
I dagsläget är mer tystlåtna och stillsamma samlingar att föredra, åtminstone sett till hur mycket aerosol vi avger från andningsvägarna. Sedan får man försöka anpassa sin verksamhet så gott det går, säger han.
Läs också Kyrkokör på Vrångö orsakade coronautbrott
Ave Maria på förslag
Det som skiljer sång från tal är bland annat också att vid tal brukar bara en person i taget tala. När vi sjunger gör vi det allihop samtidigt, och detta ökar risken för smittspridning.
Att ha uppsjungningsövningar – som många körer har – med konsonantrika ramsor är inte att rekommendera i coronatider, säger Jakob Löndahl. En helt corona-anpassad repertoar skulle i bästa formen bestå av konsonantbefriade sånger.
– Ragnar Bohlin föreslog Ave Maria, säger Jakob Löndahl lite skämtsamt.
– Jag tror inte att det är någon större risk med den typ av psalmsång som vanligen förekommer till exempel i en svenskkyrklig församling, där människor kanske mumlar med i sången och den inte är högljudd, säger han.
Däremot, menar han, kan det finnas anledning att se över gudstjänster där man använder sig av ackompanjemang på hög volym med många personer i lokalen och sång under en stor del av tiden.
Munskydd kan ha funktion
Om alla då "klämmer i" kan det bli riskabelt, säger Jakob Löndahl. Även hög orgelmusik kanske gör att människor sjunger högre.
– Budskapet vi vill skicka ut är att man ska vara medveten om riskerna. När många sjunger på en gång är det viktigt att hålla avstånd och att ha gott om utrymme.
– Ja, kanske. Jag är ingen stor förespråkare av munskydd överallt, men rätt använda kan de ha en funktion. Om man ska använda munskydd får det inte innebära att man tummar på de vanliga föreskrifterna om att tvätta händerna och hålla avstånd. Sedan måste man också kunna slänga munskydden direkt på ett ställe där inga andra riskerar att komma i kontakt med dem. Man ska inte ta av och på dem flera gånger.
– Nej, just nu har jag uppehåll, men det beror på att jag inte har tid. Men jag går regelbundet i kyrkan, jag och min fru är katoliker och tillhör St Thomas församling i Lund. Vi har som alla andra församlingar en begränsning på femtio personer i samlingarna. Men vi har kvar psalmsång, om än något reducerad.
Tid för stillhet
Körsången behöver inte tystna, säger Jakob Löndahl – men kanske är det just nu inte tid för högljudd jubelsång.
– Ur ett rent personligt perspektiv tänker jag att det här är en situation när hela världen bär på smärta och sorg över pandemin. Det finns perioder för glädje och lovsång, men också perioder där vi behöver be i stillhet, reflektera och avstå. Det här är en sådan period. Det är en del av Kristi lidanden som vi får bära. Vi kan inte ha allting alltid.
Läs också Lång tid innan körsång kan genomföras normalt igen
Inger Alestig är tidigare reporter på Dagen.
