Hon överlevde människohandel – ”Förr såg jag bara mörker”

– Överlevare förvandlar sitt trauma till visdom, och deras visdom behövs för att förändra strukturer och lagar.

Det säger holländska Malaika Oringo, som själv blev offer för människohandel som barn. Förra veckan besökte hon Frälsningsarmén i Stockholm – och fick medalj av drottningen genom organisationen Child10.

Dagen möter Malaika Oringo i Frälsningsarméns lokaler på Östermalm i Stockholm. Hon har nyligen besökt de två skyddade boenden som Frälsningsarmén driver i regionen.

– Det var känslofyllda möten – men hoppfulla. Tårar, men av glädje, säger hon.

– De hade väntat länge på att möta någon som kan relatera till deras känslor och erfarenheter. I mig kunde de se att det finns hopp i slutet av tunneln. Om jag kan nå mina drömmar, kan de det också.

Malaika Oringos egen väg till den hon är i dag har varit lång och strapatsfylld. Hon kom till Nederländerna som 16-åring och levde i många år som papperslös.

– Det enda jag ville när jag var ung var att gå i skolan. Men det kunde jag inte, eftersom jag levde som papperslös i Nederländerna. Allt var stängt för mig.

“Såg bakom min situation som offer”

Det tog sammanlagt 17 år för Malaika att ta sig ur sin situation. Tack vare enskilda människors engagemang och mötet med Frälsningsarmén fick hon till sist gå i skolan, och genom ett stipendium fick hon universitetsutbildning.

– Jag mötte en socialarbetare som såg bortom min situation som offer och såg vad jag skulle kunna bli, berättar hon.

Malaika studerade internationell handel och PR, men kände att det inte riktigt var vad hon ville arbeta med. Hon tog en masterexamen, och först efter det fick hon uppehållstillstånd i Nederländerna. Så småningom startade hon det arbete hon drömde om: en frivilligorganisation för och med överlevare.

Malaika Oringo talar gärna om vikten av att skifta fokus från offer till överlevare, och själv kallar hon sig numera “transformer” (“förvandlare/förändringsaktör”). Hon betonar att det som både medier, politiker och ibland sociala myndigheter är upptagna av trots goda intentioner inte alltid hjälper de människor som behandlats som varor.

– Media är upptagna av att få “storyn”. Jag kallades ofta in som talare. Men när det sedan gällde att tala om strukturerna bakom människohandeln, var det inte lika många som var intresserade. Där saknas det något, menar jag.

Vad är det som saknas?

– Bland annat förståelsen av vad trauma är. Om du inte förstår trauma, finns risken att offret återigen blir viktimiserat.

Malaika Oringo förklarar:

– Många kvinnor tycker att det är obekvämt att berätta delar av sin historia. Det kan handla om sådant som en kvinna tycker är moraliskt eller religiöst fel, och som de därför inte klarar att berätta.

“Traumat göms”

Det kan också finnas kulturella orsaker till att inte vilja eller kunna berätta.

– Jag själv var till exempel fostrad att vara stark. Att kunna bli straffad, men sedan resa mig igen. När man då är ett offer finns risken att man ser stark ut, men gömmer allt trauma som finns inuti.

En kvinna som uppmanas att gång på gång berätta sin historia kan dessutom uppleva att det är just berättelsen om våldet eller utnyttjandet som ger henne ett värde. Efter framträdandet på scenen kan det bli märkligt tyst. Därför är det så viktigt att skifta perspektiv, att se människan bakom – för alla är mer än sin historia.

Det behövs ett etiskt tänkande runt hur berättelser delas, och det behövs framför allt fler överlevare i arbetet mot människohandel, menar Malaika Oringo.

– Det vi vill erbjuda är en hållbar väg till frihet, säger hon.

Ett stort problem är att det ofta är berättelserna om övergrepp och våld som gör att en kvinna får uppehållstillstånd. Men här gäller det att vara just traumamedveten så att man förstår att även en kvinna som kan verka stark kan ha varit utnyttjad. Alla delar av vägen tillbaka måste också vara genomtänkta, säger Malaika och ger ett exempel:

– En kvinna som varit inblandad i voodooritualer fick gå till en terapeut vars väggar var blodröda. Varje gång hon såg dem påminde väggarna henne om övergreppet.

Barn extra sårbar grupp

I Nederländerna har Malaika Oringo startat organisationen Footprint to Freedom, en helt överlevarcentrerad verksamhet. Hon har också funnits med i samarbeten på EU-nivå runt frågorna, och arbetar nu på Frälsningsarméns internationella råd kring modernt slaveri och människohandel som specialist på att inkludera och engagera överlevare. Under besöket i Sverige fick hon medalj av drottning Silvia för sitt arbete.

– Vi vill ha nolltolerans för alla former av människohandel, säger hon. Sedan kan vårt arbete se lite olika ut i olika länder. I Nederländerna handlar mycket trafficking om sexuell exploatering. Däremot har vi inte stor förekomst av tiggeri i landet.

Sverige och Nederländerna är oftast mottagar/destinationsländer när det gäller människohandel, medan östra Europa är ursprungsländer, så i östra Europa handlar arbetet om att förebygga att människor luras in i olika typer av utnyttjanden eller brottsliga kontrakt.

– En av de mest sårbara grupperna är barn, och i spåren av pandemin har många barn blivit offer för exploatering på nätet, säger hon.

– Vi har också fokus just nu på de stora flyktingströmmar som bland annat kommer till Grekland. Här blandas flyktingar med traffickingoffer, och vi tror att det finns mycket dold utsatthet här.

“Lever min dröm”

Varje fall är ett fall för mycket, säger hon, och betonar att hon är glad över att Frälsningsarmén har sagt att människohandel av alla former ska vara ett prioriterat område att arbeta med.

– Som människor, och som kristna, måste vi se att varje fall är viktigt, varje människa räknas.

Och varje människas dröm ska räknas, säger hon, och berättar om hur hon en gång när livet såg mörkt ut ombads av en socialarbetare att sluta ögonen och försöka se framåt i tio år.

– Jag såg bara mörker. Det var helt svart, säger hon och berättar att många av de kvinnor hon möter i dag säger samma sak när hon ber dem prata om sina drömmar.

Hur ser dina drömmar ut i dag?

– Jag tycker att jag lever min dröm. Min dröm var att kunna tala för dem som inte kan tala för sig. Att förändra de system som tvingar in kvinnor i exploatering. Jag har förunnats att få tala i parlament och att starta en organisation som nu har en armé av överlevare. Min enda önskan nu är att vårt överlevnadsprogram blir större och att det inte finns något arbete mot människohandel som inte innefattar överlevande själva.

---

Fakta: Frälsningsarmén har fokus på människohandel

• Frälsningsarmén arbetar mot trafficking som en prioriterad del av sitt sociala arbete, bland annat genom det internationella rådet mot modernt slaveri och människohandel, ett europeiskt 24/7-nätverk och nationella kontaktpersoner över hela världen.
• Frälsningsarmén i Sverige arbetar förebyggande med opinion och utbildning, praktiskt med skydd och stöd genom bland annat boenden och Traffickingcenter samt långsiktigt med återintegrerande insatser både i Sverige och i hemländerna.
• I Sverige driver man i dagsläget två skyddade boenden specialiserade på människohandel, det ena för kvinnor och barn och det andra för män, kvinnor och barn.
• I och med Malaika Oringos besök och den internationella strategin om inkludering av överlevare är förhoppningen att starta stödgrupper för överlevare.

---

Inger Alestig

Inger Alestig är tidigare reporter på Dagen.