“Icke-religiösa” som lämnat tron har kvar värderingar

I USA växer gruppen icke-religiösa. En ny studie visar dock att tron fortsätter påverka ställningstaganden i moraliska och värderingsmässiga frågor, även om man lämnar organiserad religion.

Behåller de som kallar sig icke-religiösa som lämnat sin tro vissa av de moraliska och värderingsmässiga ställningstaganden som definierar troende amerikaner? Den frågan ställde sig forskarna Philip Schwadel och Sam Hardy vid två amerikanska universitet. De båda är professorer inom sociologi (Schwadel) och psykologi (Hardy), och var nyfikna på den grupp amerikaner som definierar sig som “icke-religiösa” – en grupp som har växt från 7 % år 1990 till nästan en av tio år 2020.

Evangelikaler sticker ut

I denna grupp “icke-religiösa” finns både amerikaner som tidigare tillhört en viss religion, och de som aldrig haft någon religiös tillhörighet. Allt fler amerikaner lämnar i dag organiserad religion. Men det visade sig, att detta inte innebär att de lämnar allt religiöst tankegods i frågor som gäller moral och levnadsregler. Schwadel och Hardy såg att framför allt tidigare evangelikaler tenderar att inta samma ställningstaganden som religiösa amerikaner i vissa frågor. De beskriver resultatet av sin studie i en vetenskaplig artikel i “The Conversation”.

Schwadel och Hardy undersökte moral och värderingar enligt fem moraliska grundpelare som forskare inom psykologi ofta använder, och som bland annat innehåller ställningstaganden om empati, sanning och rätt, lojalitet och auktoritet. De fann att den som tidigare definierat sig som “religiös” men lämnat tron var benägen att ge samma svar på frågorna som den som definierar sig som “religiös”. De liknade alltså gruppen religiösa mer än de liknade den grupp som aldrig varit religiös.

Ärlighet och fusk ett undantag

Det enda undantaget från denna regel gällde ställningstaganden runt ärlighet och fusk. Här hade de som lämnat religionen samma inställning som de som aldrig haft en tro.

Forskarna gick sedan vidare med en annan studie, där mätningarna handlade om värderingar som säkerhet, tradition, hållbarhet och givmildhet (modellen de använt kallas “Schwartz Theory of Basic Human Values”). Även här visade det sig att den som tidigare varit religiös var mer benägen att stödja merparten av dessa värderingar än de som aldrig haft en tro.

Tillsammans visar undersökningarna att även om amerikaner i allt högre grad lämnar organiserad religion, behåller många av dem alltså den moral och de ställningstaganden som definierar de religiösa.

Skiftet får stor betydelse

Forskarnas slutsats är att religion fortsätter att påverka långt efter att en person lämnat tron. Denna effekt kan hålla i sig i minst 10-talet år. Men ju längre tiden går, desto mer börjar tidigare religiösa människors värderingar likna de värderingar som icke-religiösa har. Därför, menar de, är det viktigt att studera effekterna av att allt fler amerikaner definierar sig som icke-religiösa.

“Detta skifte när det gäller religiös praktik kan ändra amerikaners perspektiv på sig själva och andra fundamentalt”, skriver forskarna. “När nu antalet icke religiösa fortsätter att växa, tror vi att det blir allt viktigare att lära sig mer om hur detta påverkar amerikaners moral och värderingar”.

Inger Alestig

Inger Alestig är tidigare reporter på Dagen.