Integrationen och religiös tradition ska sättas under luppen

Magdalena Nordin, docent i religionssociologi vid Institutionen för litteraturvetenskap, idéhistoria och religionsvetenskap vid Göteborgs universitet, leder arbetet som påbörjas i januari. Hon förklarar att det är den hittills största studien på kristna migranter i Sverige. Och hon konstaterar att forskningen måste genomföras nu.

– Det är bråttom, tiden rinner ifrån oss. Många av de syrisk-ortodoxa församlingarna och andra kristna församlingar i Sverige grundades av människor som kom till Sverige på 1960- och 70-talen. Nu ligger troligtvis anteckningsblock i byrålådor och människor minns fortfarande hur diskussionerna gick då, men förr eller senare kommer kunskapen om vad som hände att falla i glömska.

Intervjuer och observationer

Även om forskarna alltså kommer att titta bakåt framgår det av informationen på Lunds universitet att bakgrunden till studien bland annat är den ökade invandringen av assyrier/syrianer till Sverige på senare år.

Vilka konkreta frågor vill ni ha svar på?

– Bland annat vad som händer i församlingar när invandrade kommer i vågor. Hur går man nya till mötes? Håller församlingarna ihop eller bildas nya, parallella, församlingar?

Hur påverkas församlingarna?

Magdalena Nordin berättar vidare att de även vill undersöka om, och i sådana fall hur, församlingar låter sig påverkas av den svenska kontext som de befinner sig i. Förändras till exempel ritualer och religiös undervisning? En annan fråga som forskarna vill titta på är hur församlingarna organiserar sig gentemot resten av samhället, speciellt med tanke på att de ofta tillhör en global kyrkorörelse.

Projektet ”Integration och tradition: framväxten av en Syrisk-ortodox kyrka i Sverige” kommer att genomföras med hjälp av bland annat intervjuer och observationer i syrisk-ortodoxa församlingar i Jönköping och Göteborg.

Krävs ett godkännande

Företrädarna för församlingar har initialt ställt sig positiva till att vara med i undersökningen. Men innan själva projektet kan starta behövs ett officiellt godkännande från berörda parter, samt ett godkännande i etikprövningen, och denna process startar nästa år.

Går allt i lås kommer några församlingar att få regelbundna besök av dessa forskare framöver.

– Vi kommer inte bara att prata med prästerna och diakonerna utan även med folk i styrelserna liksom andra församlingsmedlemmar. Och vi vill även prata med människor som har valt att inte vara med i församlingarna. Det är viktigt att höra varför de har valt att ställa sig utanför, säger Magdalena Nordin.

Johannes Ottestig

Johannes Ottestig är reporter på Dagen.