Israels hållning till Trump är ambivalent

Den israeliska högern i allmänhet och bosättarna i synnerhet välkomnade entusiastiskt Donald Trumps seger i det amerikanska presidentvalet. Han hade gjort långtgående proisraeliska uttalanden i sin valkampanj, precis som övriga republikanska presidentkandidater och också Hillary Clinton.

Han lovade att flytta USA:s ambassad från Tel Aviv till Jerusalem, att stödja Israel mot Iran och till och med att riva upp avtalet om det iranska atomprogrammet – samt gjorde klart att påtryckningar för att stoppa byggande av israeliska bosättningar inte var något som stod högt på hans dagordning.

Nu, några dagar efter det dramatiska valresultatet, hänger de flesta av dessa löften i luften. Han eller hans rådgivare förklarar många av hans uttalanden, inte bara om Mellanöstern, snarare var kampanjutspel än bindande utfästelser.

Samtidigt får en av Trumps första viktiga utnämningar stark kritik av viktiga judiska grupper i USA. Den nyutnämnde chefsstrategen Stephen Bannon, tidigare chef för Trumps valkampanj, anklagas för antisemitism. Som chef för den inflytelserika högerextrema sajten Breitbart gav han utrymme för antijudiska utfall och han påstås även privat ha gett uttryck för antisemitiska uppfattningar.

Organisationen Anti-Defamation League (ADL), en judisk grupp som i regel följer den israeliska regeringslinjen, fördömer starkt att Bannon får en nyckelroll i Vita huset.

– Det är en sorgens dag när en man som styrde den ”alternativa högerns” främsta hemsida – en löst sammansatt grupp av vita nationalister och uttalade antisemiter och rasister – får en hög befattning i ”folkets hus”, säger ADL:s chef Jonathan Greenblatt i ett uttalande.

Avraham Ben-Zvi, israelisk professor i statsvetenskap och USA-expert, säger att det råder stor oklarhet om vilken politik Donald Trump kommer att föra gentemot Israel och Mellanöstern.

– Hos Stephen Bannon finns antisemitism i bakgrunden. Samtidigt har Trump flera mycket projudiska och proisraeliska medarbetare. Vi kommer att få se många sådana inkonsekvenser, åtminstone i början av Trumps styre, säger Ben-Zvi till Israels radio.

Trumps seger innebär att ”tiden för en palestinsk stat är över”, förklarade Israels utbildningsminister Naftali Bennett, ledare för ett nationalreligiöst parti, så snart valresultatet var känt. Andra på högerkanten välkomnade Trumps förväntade stöd för israeliska bosättningar och för en flytt av ambassaden till Jerusalem. Även om väl ingen i Israel tog ambassadlöftet på större allvar; amerikanska presidentkandidater, både republikaner och demokrater, har i 30 år lovat att flytta ambassaden – men den ligger alltjämt kvar nära stranden i Tel Aviv.

Israels utrikesdepartement fastslog i ett internt dokument att Trump troligen skulle ligga lågt i Mellanöstern och inte engagera sig mer än nödvändigt. Något som skulle vara gynnsamt för till exempel premiärminister Benjamin Netanyahu, som i så fall skulle slippa amerikanska påtryckningar för att göra eftergifter till palestinierna och slippa kritik för sin bosättningspolitik.

Men Trump har redan hunnit säga till affärstidningen Wall Street Journal att han som affärsman vill han försöka uppnå en ”deal” (affärsuppgörelse) mellan israeler och palestinier ”för mänsklighetens skull”. Ett uttalande som kan tyda på att han inte tänker sitta overksam.

Arne Lapidus

Arne Lapidus är Dagens korrespondent i Israel.