Nyheter
”Jag hade aldrig tänkt bli kvar så länge på Dagen”
”Få fram en tydlig plan för DG” skriver jag i reporterblocket och menar hans nya arbetsgivare, Dagengruppen, där han blir vd. Jag inser omedelbart att ”DG” lika gärna kan stå för ”Daniel Grahn”. Och den tanken har slagit honom själv inför uppbrottet från Dagen.
- Det finns en mening med att utsätta sig för förändring, att inte växa fast utan våga släppa den plattform man har. Jag tror att det är Guds idé att man ska utsätta sig för det, att man inte ska växa fast. Och egentligen är jag en projektmänniska, slår Daniel Grahn fast.- Jag hade aldrig tänkt mig att bli kvar på Dagen så länge som drygt nio år. Nu har Dagengruppen lockat mig med att få vara med om en förändring till. Det är ett ärevördigt företag som har gått igenom en tuff process men som nu har satt ner foten och bestämt sig för att satsa på att utveckla medieområdet.- Beslutet är klart formulerat men jag får fria händer att utveckla formen. Och det ska gå fort. Redan under mars ska en tydlig plan vara klar.
Ja, det är bråttom.
I går avtackades Daniel av Dagen och redan i dag, den 1 mars, tillträder han som vd i Dagengruppen, en av Dagens två huvudägare. Han flyttar från Dagens hus vid Telefonplan någon mil söderut till Pingsthuset i Flemingsberg.
Men låt oss börja från början. Varför blev Daniel Grahn Dagens chefredaktör 1997?
- Jag har svårt för ordet kallelse, men det var väl det som det handlade om. Allt logiskt tänkande tydde på att jag borde säga nej till erbjudandet. Familjen hade valt sida av Sverige när vi flyttat till Göteborg två år tidigare. Jag trivdes utmärkt på Sveriges television där. Men jag kunde helt enkelt inte komma ifrån tanken. Jobbet sökte mig, inte tvärtom.
Du var en ganska ung man?
- Ja, jag var bara 31 år. En mer rutinerad tidningsman hade nog ställt fler frågor än jag. Då hade det inte blivit en så stor chock när jag fick klart för mig att tidningens underskott var 13,5 miljoner kronor och att det egentligen inte fanns några idéer om vad man skulle göra åt det.- Det positiva var att ägarna var beredda att satsa och att det fanns ett krismedvetande på redaktionen. Det fanns också en stark önskan att det skulle komma en tidningsmakare som chef. Ändå blev det en kraftig omvälvning. Vi blev tvungna att dra ner på personalen, även om det till stor del gick att genomföra med mjuka medel.- Vid den här tiden trodde jag att min tid som chefredaktör inte skulle bli långvarig. Och när det redde upp sig tänkte jag nog att min uppgift var färdig och att jag borde gå vidare till ett nytt projekt. Men då utmanades jag av en vän som visste att jag såg mig som projektmänniska. Han sa att jag borde testa att vara med och bygga också. Och så fick det bli.
På kurvan över hur livet
har varit det senaste decenniet - en kurva av det slag som alla som haft utvecklingssamtal med Daniel fått rita - pekar han på framgångsperioden från och med 2000.- Det var en fantastisk tid när upplagan steg med 20 procent och vi kände att vi hade medvind. 2003 blev det jobbigare med jättestora portoökningar och en förändrad konkurrenssituation. Visst kan man säga att det började svaja en del. Men tidningen har blivit bättre hela tiden. Nya idéer har förverkligats och redaktionen har blivit effektivare. Många andra tidningsföretag har gått igenom riktiga stålbad under de här åren men vi har klarat balansen hyfsat tack vare ett gäng som har gjort allt som stått i vår makt. Eller åtminstone så gott som vi har kunnat.
Vad är du mest stolt över att ha uppnått på Dagen?
- Jag är stolt över att vi har blivit en redaktion där vi leder varandra, att vi har fått en kultur där vi talar i vi-form och berättar för varandra vilken tidning vi vill göra. Visst finns det tillfällen där det behövs tydlighet från den som är ledare men som helhet kommer man mycket längre med en attityd av gemensamhet.- Och jag är stolt över att vi har blivit mer generösa i vårt förhållningssätt, att vi har öppnat upp oss. Många läsare uppskattar att vi nyanserar verkligheten i stället för att vara tvärsäkra, att vi vågar ta en öppen diskussion, att vi kan visa storsinthet i mötet med den som har andra uppfattningar. Det innebär inte att vi inte grunden bärs av en naiv och innerlig tro på Jesus och det han står för. Även på den punkten har vi blivit mer målmedvetna. Det var faktiskt mer flummigt förr.- Sedan är jag också stolt över att tidningen har blivit så respekterad även utanför kyrkor och samfund. Vi är en plattform för kristenheten att kommunicera in i samhället ifrån. Och det blir viktigare och viktigare.
Finns det någonting du ångrar?
Nu blir tyst en stund.- Det gör det naturligtvis. Men det handlar mest om enstaka artiklar, rubriker och förstasidor. Det är alltid lätt att med facit i hand säga att vi borde ha gjort på ett annat sätt. Det som har varit svårt, men som jag inte ångrar att vi har gjort, är att med journalistiska principer granska och bevaka kristna församlingar som jobbar med helt andra utgångspunkter. Hur skriver man när något går fel, hur mäter man och utvärderar gudsverksamhet?
Vad kommer du att sakna mest?
- Det finns bara ett svar: människorna. Både läsarna och alla dem på redaktionen. Dagen är ett folkrörelseföretag med engagerade läsare som både uppmuntrar och kritiserar. Och redaktionen…Jag vet inte om jag någonsin får uppleva samma sak igen, att vara en del av gänget. Det man hoppas på är att vänskapen håller i sig, att det inte bara handlar om att man jobbar ihop utan att det finns något därutöver.
Om det nu var en kallelse att komma till Dagen, har kallelsetanken hållit i sig?
- Ja, det har den, både under åren på Dagen och nu när jag lämnar. Jag har påmint mig själv många gånger när det har varit jobbigt - och andra har påmint mig - att det var någon som ville att jag skulle finnas här. Det är enjättestor tillgång att känna att man är en del i något som är större än en själv. Det är det som gör det värt alla timmar och allt engagemang.- Och jag hoppas att kallelsekänslan inte försvinner för att jag byter fokus. Jag har gjort ett vägval och vet i vilket sammanhang jag vill finnas. Det är därför jag har tackat nej till i och för sig spännande erbjudanden från tidningar ute i landet som jag har fått under åren som gått. Jag måste jobba med något som är meningsfullt, där det finns en högre dimension. Jag säger som Bill Gates: ”Jag pensionerar mig inte, jag omprioriterar.”
Och Dagens framtid, hur ser den ut?
- Dagens idé och vision har en väldigt ljus framtid, inte minst därför att alltfler människor i Sverige relaterar till frågor om tro och livsåskådning. Men både svensk kristenhet och tidningsindustrin står inför stora utmaningar. Allt måste inte alltid se ut som det gör i dag. Det krävs förändringar för att möta en ny tid. Om grunden ligger fast, att Dagen vill vara en tidning som påverkar samhället med kristna värderingar, behöver man inte vara rädd för att experimentera med nya former.- Och med det gänget som arbetar på Dagen är det svårt att se att se annat än att tidningen kommer att lyckas. Det går inte att tänka sig att det skulle vara möjligt att göra ett bättre jobb med andra människor än de som redan finns där, som är beredda att ge järnet.
Röster om Daniel Grahn
Kan det komme noe godt fra Småland? Ja, visst! För nära tio år sedan mötte jag en ung kille från de småländska skogarna. Sällan har jag sett en redaktör som har ett sådant glöd. Han lyckas skapa engagemang både intern och bland läsare. Daniel är en oerhört duktig skribent, och han förstår vad värdeorienterad journalistik anno 2007 handlar om. Lycka till i fortsättningen, Daniel!
Helge Simonnes, chefredaktör, Vårt Land
I Pressens opinionsnämnd är diskussionen i nästan varje enskilt ärende mycket livlig. Den är också öppen och oväntat prestigelös.Daniels inlägg betyder mycket för den diskussionen inte minst för att han bygger sina argument på en stark medkänsla.
Ingrid Eriksson, DN-journalistklubbens ordförande och SJF:s representant i Pressens opinionsnämnd
Daniel har gett Dagen en större öppenhet och frihet än tidningen någonsin haft före honom. Till och med om Ulf Ekman har det kunnat stå ett sanningens ord. Jag hoppas att en ny chefredaktör väl ska förvalta detta arv av sanning och hederlighet.
Bo Strömstedt, publicist
- Daniel har varit en oerhört skicklig chefredaktör, publicistiskt - och genom att ha stark förankring i kristenheten och de sammanhang som Dagens läsare finns. Han har klarat att höja taket. Dagen är i dag en bättre journalistisk produkt, nyhetsvärderingen bredare och debatten mer spännande. Han har betytt mycket för de framgångar tidningen har haft.
Lars Adaktusson, programledare Tv8
- Daniel och jag jobbade ju ihop när han fick erbjudandet om att jobbet på Dagen. Det var ett tufft jobb att gå in i men jag uppmuntrade honom att anta utmaningen.- Daniel är en fruktansvärt kreativ person som definitivt lyckats förändra Dagen till det bättre. Ibland har jag tyckt att han varit lite för rädd för kampanj-journalistik.
Siewert Öholm, tv-profil och tidigare Dagenmedarbetare
Fakta: Gammal trummis
Fullständigt namn:
Daniel Vimar Gustav Grahn
Född:
12 juni 1966
Bor:
Nacka
Familj:
Frun Eva och sönerna Alexander, 11 år, Sebastian, 9 år och Theodor, 4 år.
Fritidsintressen:
MC, idéhistoria, idrott
Kort CV:
Jobbat på Jönköpingsposten, Expressen och Sveriges television. Suttit i Pressens opinionsnämnd, Stora journalistprisets jury och Tidningsutgivarnas styrelse.
Det visste du inte om Daniel:
Spelade fotboll i Trönninge IF som grabb. Har spelat trummor och varit ungdomsledare i Värnamo Alliansförsamling.
Elisabeth Sandlund är journalist, författare och tidigare ledarskribent på Dagen. Hon skriver kolumner på Dagens ledarsida.
