Nyheter
Jehovas vittne straffas – tackade nej till jobb
En man, tillhörande Jehovas vittnen, tackade av religiösa skäl nej till ett jobb hos ett spel- och lotteriföretag. När Arbetsförmedlingen, som straff, drog in mannens ersättning anmälde han myndigheten till Diskrimineringsombudsmannen.
Mannen som bor i en bohuslänsk kommun blev arbetslös för två år sedan. Så småningom kom han att bli delaktig i Arbetsförmedlingens jobb- och utvecklingsgaranti och det var när hans handläggare föreslog att han skulle söka jobb på ett spel- och lotteriföretag som det blev problem.
Etiska och moraliska principer
Enligt tidningen Bohuslänningen förklarade han att han inte kunde ta jobbet eftersom han av etiska och moraliska principer inte ville jobba med försäljning av lotter. Bohuslänningen uppger samtidigt att mannen inte tackade nej till en intervju hos det aktuella spelföretaget, men att han i en kortare telefonintervju var ärlig om sin etiska ståndpunkt. Resultatet blev att företaget sa att de inte kunde erbjuda honom något jobb.
Otänkbar anställning
En vecka senare blev han uppringd av handläggaren som konstaterade att han skulle bli avstängd från jobb- och utvecklingsgarantin.
Fram tills dess hade mannen inte uppgett att han var ett Jehovas vittne, men i ett brev till handläggaren förklarade han nu bakgrunden till varför han inte kunde tacka ja till jobbet. ”Jag kommer i så fall att förlora medlemskapet i den församling jag tillhör och är uppvuxen i ...”, skrev han bland annat.
Han räknade även upp några andra otänkbara anställningar, exempelvis inom porrindustrin, vapenindustrin och tobaksindustrin.
Då svarade Arbetsförmedlingen att myndigheten inte kan ta hänsyn till personliga religiösa åsikter.
”En gråzon”
– Vad väger tyngst, den enskildes religions- och trosövertygelse, som är en mänsklig rättighet, eller arbetsgivarens och samhällets rättigheter? Det är en gråzon och spännande sfär, säger Susanne Wigorts Yngvesson, docent i etik vid Uppsala universitet samt utbildningsledare och lektor vid Teologiska högskolan i Stockholm.
Ett liknande fall var uppe i Arbetsdomstolen 2005. Den gången handlade det om en kvinna, också tillhörande Jehovas vittnen, som på grund av sin trosuppfattning inte ville utföra vissa av de arbetsuppgifter som hon i egenskap av så kallad aktiverare förväntades göra på ett äldreboende. Det handlade bland annat om att måla påskägg, klä en julgran eller en midsommarstång eller dansa kring dessa.
Anmälde arbetsgivaren
När kvinnan vägrade blev hon fråntagen arbetsuppgifterna samtidigt som hennes sysselsättningsgrad sänktes. Kvinnan anmälde då arbetsgivaren för diskriminering på grund av trosuppfattning.
Men i sitt beslut slog Arbetsdomstolens fast att kvinnan inte hade blivit mindre förmånligt behandlad än en person med annan etnisk tillhörighet (domstolens definiering enligt rådande lagstiftning) i en likartad situation skulle ha blivit. Därmed menade inte heller Arbetsdomstolen att kvinnan hade missgynnats i lagens mening.
Ny och oprövad lagstiftning
– Det nya fallet är intressant, säger Birgitta Nyström, professor i arbetsrätt vid Lunds universitet.
Hon menar att det finns paralleller, men också skillnader mellan fallen.
– I fallet med kvinnan handlade det om lagen mot etnisk diskriminering. Numera ryms den, liksom de andra diskrimineringslagarna inom Diskrimineringslagen. Men det är en relativt ny och oprövad lagstiftning.
Johannes Ottestig är reporter på Dagen.
