Nyheter
Jehovas vittnen fick rätt mot regeringen om statsbidrag
Regeringen får bakläxa på ett beslut som rör statsbidrag till Jehovas vittnen. Samfundet har därmed vunnit en delseger i en segsliten fråga. Men det är ändå inte säkert att de får rätt till bidrag.
Beslutet i Högsta förvaltningsdomstolen upphäver visserligen regeringens beslut från december 2009. Men det görs på formella grunder: Regeringen har inte kunnat motivera varför Jehovas vittnen fick nej till statsbidrag.
Nu är det upp till regeringen att motivera sig tydligare.
- Vi måste skriva ett nytt beslut där vi utvecklar skälen, säger Katja Wahlsten, handläggare på socialdepartementet.
Hur snabbt det sker beror på arbetsbelastningen. Någon tidsgräns anges inte i domslutet. Vilka ytterligare motiveringar som kommer att anföras har man inte hunnit ta ställning till. Ett av de argument som används är att Jehovas vittnen inte uppfyller kraven på att dela samhällets grundvärderingar
Kan upphäva beslut
Ann-Charlotte Borlid är justitiesekreterare på Högsta Förvaltningsdomstolen. Hon berättar att domstolen, i den här typen av mål, bara kan upphäva ett regeringsbeslut, inte pröva beslutet i sak.
- Här tycker man att beslutet strider mot en slags allmän rättslig skyldighet att ange varför man fattat det, säger hon.
Och det faktum att regeringen har angett en bristfällig motivering kan ha haft betydelse för utgången av beslutet, enligt domen.
Olika syn på statsbidrag
Men en delseger för Jehovas vittnen är att domstolen har en annan syn än regeringen på rätten till statsbidrag. Regeringen betraktar den som en förmån, medan domstolen ser den som en civil rättighet enligt Europakonventionen. Det här kan möjligen få betydelse för andra samfund som står utanför statsbidragssystemet.
Jehovas vittnen har bland annat hävdat att regeringen litat på "fördomsfulla uppgifter från andra religiösa sammanslutningar". Majeed Alnashi på Jehovas vittnens huvudkontor:
- Vi anser att Högsta förvaltningsdomstolen går ganska långt i sina krav på hur regeringen bör hantera den här typen av ärenden.
Majeed Alnashi säger att man inväntar ett nytt beslut från regeringen. Först när man får se skälen till avslag tar man ställning till om man överklagar igen.
Liksom samfundet sagt när frågan varit uppe tidigare (Dagen 1/10 2009) menar han att det inte är pengarna utan principen det handlar om.
Ett av de skäl som brukar anföras mot att ge Jehovas vittnen statsbidrag är att de anses ta avstånd från kontakter med samhället, ett resonemang som Majeed Alnashi inte håller med om. Enligt honom finns ingen sådan avskärmning, annat än att Jesus sa "ni är inte en del av världen, liksom inte heller jag är en del av världen".
Men ni sägs uppmana till att inte rösta i allmänna val?
- Det är ett beslut som var och en får fatta själv på den kunskap man fått genom Bibeln. Läser man Bibeln och ser hur de första kristna levde så kommer man fram till vissa slutsatser. Men var och en fattar själv ett sådant beslut, säger Majeed Alnashi.
När regeringen tog beslutet var det kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth (M) som var ansvarig i regeringen, men efter det har frågan flyttats över till socialdepartementet och blir därmed en fråga för civil- och bostadsminister Stefan Attefall (KD).
Fakta: Statsbidrag
22 trossamfund får statsbidrag. Ytterligare ett 50-tal registrerade trossamfund finns i Sverige, vilka inte får bidrag.
Fakta: Högsta förvaltningsdomstolen
Hette tidigare Regeringsrätten. Uppgiften är att skapa prejudikat, det vill säga avgöra sådana mål där ett avgörande från domstolen kan få betydelse för liknande fall i framtiden i förvaltningsdomstolar och myndigheter.
Högsta förvaltningsdomstolen kan under vissa förutsättningar pröva om ett beslut av regeringen strider mot någon rättsregel. Det är det som skett i fallet med Jehovas vittnen.
Hasse Boström är tidigare reporter, tf chefredaktör, redaktionschef, webbredaktör, ledarskribent, debattredaktör, nyhetschef och familjeredaktör på Dagen.
