Jehovas vittnen kräver statsbidrag

Regeringsbeslut kan normalt sett inte överklagas. Det Jehovas vittnen nu gjort är att de i en skrivelse har begärt att få komma in med en förklaring till varför beslutet är felaktigt och bör tas om. Det uppföljande brevet har dock inte ännu hamnat på regeringskansliets bord. Där vill man heller inte säga vad som händer med en sådan begäran.

- Det beslutas först när vi får det andra brevet, säger en av handläggarsekreterarna till Dagen.

På Jehovas vittnens huvudkontor är irritationen stor.

- Vi har begrundat det här mycket noggrant sett att det inte är sakliga argument som den här nämnden har angett, säger Lars Kassholm på det svenska huvudkontoret.

- Vi är ett registrerat trossamfund och borde ha samma rättigheter som pingstvännerna, svenska statskyrkan eller vilket samfund som helst.

Att de tidigare år accepterat situationen handlar mer om att skaffa sig tid för att hitta hållbara argument för en ansökan. Det är också därför upprördheten är stor när den första ansökan nu avslogs. Eftersom organisationen inte har några anställda, allt arbete sker ideellt, så är det knappast några likviditetsproblem som ligger till grund för beslutet att överklaga.

- Nej, det är inte en fråga om pengar. Vår ekonomi är mycket god. Det är en fråga om upprättelse.

Enligt egen uppgift har Jehovas vittnen en stadig tillväxt och är nu drygt 22 000 medlemmar i Sverige.

- Men antalet sympatisörer är fler. När vi firar åminnelsen är vi runt 36 000.

Åminnelsen är den enda högtid som Jehovas vittnen firar och det görs vid påsktid till minne av Jesus död.

Men trots att Lars Kassholm jämför sin organisations rättigheter med kristna samfunds så är det ingen längtan in i ekumeniken han uttrycker.

- Nej, lika lite som Jesus samarbetade med fariséer. Vi tror ju inte på samma Gud, säger han.

En av de stora skillnaderna är synen på treenigheten. Jehovas vittnen tror på Jehova som den allsmäktige guden, att Jesus är hans son och att den Helige ande är Guds kraft.