Joe Biden – en katolik som drar en gräns mellan tro och politik

Hur blir Joe Biden som president? Den frågan ställer sig många efter att han har gått segrande ur det amerikanska presidentvalet. Biden beskrivs ibland som en troende katolik som inte går i kyrkans ledband.

I en artikel i Religion News Service förklarar journalisten Jack Jenkins hur politikern Joe Biden hanterar krockarna mellan sin kyrka och sitt parti. Enligt Jenkins drar Biden en tydlig skiljelinje mellan sin roll som politiker och den som katolik.

Joe Biden har mött flera påvar, men inom den katolska kyrkan är det nunnorna som har påverkat honom allra mest. Biden är ofta snabb med att lyfta fram kyrkans sociala insatser i samhället som ett föredöme.

Fostrad i tron

“Min uppfattning om människan, familjen, samhället och den stora världen har sitt ursprung i min religion. Det är inte framför allt Bibeln, bergspredikan, budorden, sakramenten eller de böner jag lärde mig som barn. Utan det är den kultur som jag växte upp i”, skriver Biden i sin bok “Promises to Keep: My Life in Politics".

Biden är en politiker som inte går i kyrkans ledband. Hans relation till Katolska kyrkan är komplicerad, menar Jack Jones. Bidens agerande i olika frågor påminner om John F Kennedy. Denne blev 1961 USA:s förste katolske president, men kritiserades ofta av Katolska kyrkan för sin inställning.

I ett tal till en grupp pastorer i Houston sa Kennedy att han ville se ett USA “som är varken katolskt, protestantiskt eller judiskt” och “där ingen representant för staten vare sig uppmanar andra att eller själv tar order av påven i frågor som rör hur vårt land styrs".

Inspirerad av Kennedy

Som ung blev Joe Biden inspirerad av John F Kennedys inställning och i en intervju 2005 sa Biden att han var stolt över att John F Kennedy var katolik. ”Men han (Kennedy, reds anm.) behövde visa att han inte lät sig styras av sin tro. Jag håller med John F Kennedy om den roll religion bör ha inom politiken”, sa Biden vid det tillfället.

Men Bidens uppdelning mellan tro och religiös övertygelse och politiskt engagemang, har stött på motstånd inom kyrkliga kretsar, framför allt inom den katolska kyrkan. I januari i år ska han ha nekats nattvard under ett besök på en högmässa i en katolsk kyrka i South Carolina.

Detta ska enligt uppgifter ha skett på grund av Bidens inställning i abortfrågan, där han anses inte ha följt den abortkritiska hållning som Katolska kyrkan står för, skriver Jack Jenkins.

Jämför med 1960

Och efter Bidens val av Kamala Harris som vicepresidentkandidat twittrade den katolske biskopen Thomas Tobin i Rhode Island: “Första gången på ett bra tag som det Demokratiska partiets presidentkandidatduo inte består av någon katolik. Beklagligt”. Harris är baptist.

Tidiga analyser av årets presidentval, som bland annat publicerats i Washington Post, tyder på att Biden fick stöd av 51 procent av katolikerna medan 47 procent röstade på Donald Trump. Ett resultat, som om det står sig, visar att USA:s katoliker är splittrade. Skillnaden är markant jämfört med presidentvalet 1960 när John F Kennedy tog hem mellan 70 procent och 83 procent av katolikerna då han besegrade Richard Nixon.

Enligt det kristna opinionsinstitutet Pew Research Center finns det cirka 51 miljoner vuxna katoliker i USA, vilket motsvara ungefär en femtedel av den totala vuxna befolkningen i landet. Antalet katoliker minskade från 24 procent år 2007 till 21 procent 2014. Runt om i USA finns 17 000 katolska församlingar.

Thomas Manfredh

Thomas Manfredh är reporter på Dagen.