Nyheter
Jonatan Sverker: Nedtonad marknadsföring av Hönökonferensen
Finns det några vägar att informera bättre utan att för den sakens skull göra konferensen personfixerad? skriver Dagens konferensreporter Jonatan Sverker.

När Hönökonferensen marknadsförs tar man inte till de stora orden.
Årets konferensaffisch visar en solnedgång i havet, och så finns veckans programpunkter uppradade efter varandra.
Men där finns inga namn eller bilder på talare och musiker. Inte heller finns det några hurtiga uppmaningar om att köpa biljetter.
Konferensbroschyren är lika nedtonad. Här går det dock att läsa vilka mötestalare, musiker och barnledare som deltar. Huvudtalarna står överst, men alla namn är skrivna i samma storlek och med samma typsnitt. Ingen höjer sig över någon annan.
I vår tid läggs mycket fokus på stjärnor och kändistalare. Men Hönökonferensen signalerar att detta är något man gör tillsammans, att alla är viktiga, både huvudtalaren och barnledaren, både den som står på estraden och den som städar toaletterna. Ett egalitärt förhållningssätt.
Men det finns också risker med detta.
Vissa samlingar och möten kanske inte får tillräcklig uppmärksamhet. I raden av medverkande återfinns seminarietalaren Ram Gidoomal. Han har inte bara varit en ledande person inom Lausannerörelsen, han har dessutom två gånger kandiderat till posten som borgmästare i London. Det är en mycket intressant person, som dock inte är så välkänd i Sverige. När han har ett seminarium i Betelkyrkan är det inte så många som hittar dit. Finns det några vägar att informera bättre utan att för den sakens skull göra konferensen personfixerad?
Hönökonferensen är också relativt osynlig både i vanliga medier och i sociala medier. På Twitter slåss politiker och pr-konsulter i Almedalen om 1,5 sekunders uppmärksamhet i flödet, men om Hönökonferensen är det nästan helt tyst.
När jag pratade med statsvetaren Magnus Hagevi på Hönö föreslog han att Equmeniakyrkan kunde göras något utspel under konferensen, något som gjorde att vanliga medier uppmärksammade den.
För Hönökonferensens ledning är detta en utmaning. Finns det nya sätt att marknadsföra konferensen, så att fler kan ta del av den?