Nyheter
Justitieministern: Inga planer på hädelselagar
Däremot kan ordningslagen komma att ändras – eventuellt
Det är inte aktuellt att lagstifta mot hädelse, skändning av religiösa skrifter och symboler, eller liknande – trots att det rests krav på detta i spåren av koranbränningarna. Det sa justitieminister Gunnar Strömmer (M) vid en presskonferens på tisdagen – som hölls med anledning av att säkerhetsläget i Sverige försämrats ytterligare.
I spåren av koranbränningarna har det rests nya krav på till exempel trosfrid på samma sätt som finns i Finland, ändringar av lagen om hets mot folkgrupp så att den även innefattar skändningar av religiösa skrifter, och från en del håll krav på rena förbud mot koranbränningar. Men regeringen avfärdar nu alla sådana krav.
– Jag ser inte att det är en aktuell väg, sa justitieminister Gunnar Strömmer (M) vid presskonferensen på tisdagen.
– Till att börja med skulle det innebära rätt långtgående och generella inskränkningar i yttrandefriheten. Dessutom förutsätter det i praktiken grundlagsändringar. Regeringens utgångspunkt är alltså att om man över huvud taget ska göra några lagändringar på det här området, så ska det ske inom ramen för dagens grundlagsskydd för yttrandefriheten, sa han.
Kan ändra ordningslagen
Däremot överväger regeringen en ändring av ordningslagen, så att det ska kunna bli möjligt att ta säkerhetspolitiska hänsyn vid anordnandet av allmänna sammankomster, som det heter på juristspråk. Men något arbete ens med en utredning om saken har inte påbörjats – däremot tittar regeringen på hur direktiven till en sådan utredning skulle kunna se ut. Anledningen är att man rör sig i ”grundlagsnära områden”, som Gunnar Strömmer uttryckte det, och därför inte vill hasta fram något.
– Det handlar alltså inte om att inskränka yttrandefriheten, utan att i så fall bredda prövningen av tillstånd för allmänna sammankomster, sa statsminister Ulf Kristersson (M), som också medverkade på presskonferensen.
Båda underströk att den planerade förändringen inte kommer som svar på den kritik och de påtryckningar som kommit från muslimska länder på senare tid, till exempel den resolution som de muslimska ländernas samarbetsorganisation OIC antog mot Sverige på måndagen.
Inget svar om svenska krav
– Det är inte så att Sverige anpassar sig till andra länders krav på Sverige. Det gör vi inte. Vi analyserar nu den kommunikén, så får vi se vilka slutsatser vi ska dra av den texten, sa Ulf Kristersson.
Sverige har gått från att bli ett ”legitimt” mål till att bli ett ”prioriterat mål” för islamistiska terrorhandlingar efter koranbränningarna, förklarade Ulf Kristersson och Gunnar Strömmer, och påminde om Säkerhetspolisens förhöjda beredskap. Men Gunnar Strömmer kunde inte ge besked om kristna samfund och kyrkor var prioriterade ”prioriterade mål” för eventuella våldshandlingar.
– Exakt vilka mål som [islamister] har i sikte, det kan jag inte gå närmare in på, sa han till Dagen efter presskonferensen.
– Vi vet av det som är känt och som har beskrivits i media att exempelvis de personer som greps i Tyskland på vårkanten misstänktes för att förbereda terrordåd i Sverige, och där fanns bland annat svenska kyrkor med som ett möjligt potentiellt mål.
Hänvisar fråga till UD
Bland OIC:s 57 medlemsländer finns 36 representerade på organisationen Open Doors årliga sammanställning över de 50 värsta länderna i världen när det gäller förföljelser av kristna.
Dagen ville fråga Ulf Kristersson om regeringen tagit upp detta i kontakterna med OIC-länderna, men till skillnad från vad som är brukligt, gavs inget tillfälle för enskilda frågor till statsministern efter presskonferensen, och Dagen gavs inte heller möjlighet att ställa frågan under den. Justitieministern, som Dagen däremot fick ställa frågan till, hänvisar saken till utrikesdepartementet.
(Tidningen Dagen)
Jonathan Newton är reporter på Dagen.
