Kaffevagnen på Sergels torg fyller 25 år

I 25 år har S:ta Claras kaffevagn varit med och betjänat människor på Sergels torg i Stockholm.

I sommar har Dagen skrivit flera artiklar om gatuevangelisation. Då är det på sin plats att uppmärksamma en trotjänare som varit med och bistått med kaffe, bullar och evangelium i över två decennier på Sergels torg, lika känd som Plattan.

Det är fredag eftermiddag när Dagen gör en visit. Det är soligt och varmt och Yara Lotfi och Anna Eriksson är på plats och bär sina gula västar med text om S:ta Clara kyrka på ryggen. D´vorah Fischer, evangelisationsveteran, är så klart med i solhatt och i ständiga samtal med olika människor. Arbetet med att dela ut kaffe och bullar är i full gång.

Anna Eriksson har bullarna i en papperskasse och plockar upp dem i en servett och håller fram till förbipasserande som gärna låter sig smaka.

– Det är lätt att få kontakt med folk, säger hon.

Hon har varit med och serverat vid kaffevagnen i några veckor.

– Oftast vill folk bara fika, men det finns också dem som vill stanna och prata.

Arbetet med att betjäna Stockholmarna med kaffe och evangelium började egentligen 1993. De första åren fick S:ta Clara låna en friggebod av Korskyrkan. Den stod ovan plattan i valvet upp mot Malmskillnadsgatan. Men 1997 forslades friggeboden bort och ersattes av en vagn som ställdes upp på Sergels torg, där den står än i dag, 25 år senare.

Vid termosarna står Yara Lotfi och häller upp kaffe i muggar. Hon har varit med och betjänat människor vid kaffevagnen sedan februari i år.

– Jag var själv hemlös, säger hon och förklarar att hon bor på ett härbärge för kvinnor på Brunnsgatan.

Hon är från Libanon men växte upp i Finland. Hon är född muslim men konverterade till kristendomen i maj i år. I höst ska hon börja på S:ta Claras lärjungaskola, som är på ett år. Hon hoppas också få prova eget boende.

– S:ta Clara låter mig städa och hjälpa till med kaffevagnen. Det känns jättebra. Folk blir glada av att få kaffe och man själv känner sig behövd.

Många av de kaffesugna känner hon igen.

– Ja, vi har mycket “stammisar”. Många är ungdomar.

– Vi träffar dem här och sedan kommer de till kyrkan.

Det verkar stämma som hon säger. Många av de som kommer fram till kaffevagnen, medan Dagen är där, är unga. Grupper av tjejer och killar i tonåren. Alla vill ha bullar. De stannar gärna och samtalar eller lyssnar när någon berättar om Jesus.

D´vorah Fischer står och vittnar för fyra unga killar som lyssnar uppmärksammat medan de tuggar på var sin bulle. Hon har fångat dem helt med det hon berättar.

– Jag förklarade att i varje situation, hur mörk den än är, finns en ljusglimt när man sammankopplar med Jesus, säger hon, efter att killarna har gått vidare.

Hon har varit med och betjänat med kaffevagnen så länge att hon har glömt i hur många år. Men hon vet varför hon är där.

– Vi ska bry oss om de svaga, de som är slagna av livet, säger hon.

När klockan närmar sig 15 plockas det ihop och vagnen görs redo att rulla iväg för den här dagen. Men på måndag är den på plats igen.

Camilla Pålsson

Camilla Pålsson är tidigare reporter på Dagen.