Kampen mot Boko Haram trappas upp

Många bedömare menar att det uppskjutna presidents- och parlamentsvalet, som skulle ha hållits nu på lördag, är ett rent beställningsjobb från regeringen.

– Det är väldigt olyckligt. Det ligger nära till hands att misstänka att det är på initiativ av regeringen som offensiven mot Boko Haram ska inledas samma dag som valet var tänkt att hållas, säger Henrik Angerbrandt från Nordiska Afrikainstitutet och Nigeriaexpert till TT.

Område större än Danmark

Nigerias president Goodluck Jonathan verkar ha tagits på sängen av oppositionskandidaten Muhammadu Buharis medvind i valrörelsen. Buhari, muslim och ex-general, har seglat upp jämsides kristne Jonathan i opinionsmätningarna och en vecka innan valet var det dött lopp mellan de två kandidaterna.

Orsaken till president Goodluck Jonathans kräftgång i valrörelsen är bland annat hans valhänta hantering av konflikten med Boko Haram. Terrorgruppen som nu inte bara nöjer sig med snabba attacker, utan som nu faktiskt kontrollerar större delen av delstaten Borno, ett område större än Danmark.

Militant retorik även från kristna

Boko Harams islamistiska agenda till trots tror det flesta bedömare att kristna inte är mer utsatta än muslimer. Terrorgruppen ger sig på alla som inte ställer upp på deras version av islam. Nigeria är i stort ett väldigt religiöst land. Sharia är gällande lag i flera delstater och i söder hittar du en mer militant kristendom än vad du hittar i de flesta andra länder i Afrika, menar Mats Utas, forskare vid Nordafrikanska institutet och specialist på konflikter i Västafrika.

– Inte så att man tar till vapen, men i kyrkor i söder talar man gärna om till exempel korståg och krigsföring för kristendomen, något som väldigt tydligt har provocerat folk i norr och fått muslimer att känna att de är hotade, säger Mats Utas till Dagen.

Idealisering av forna tider

Kristendomen i Nigeria är av relativt färskt datum och började växa på allvar på 1800-talet. Så sent som 1953 var bara 21 procent av landets befolkning kristna. I dag är närmare 49 procent kristna mot lika många muslimer, enligt Pew Forum.

Islam har en tusenårig historisk närvaro i norra Nigeria, konstaterar Henrik Angerbrandt.

– Boko Haram har en idealiserad bild av förkoloniala strukturer. Den tidigare statsbildningen Borno­imperiet låg i nordöstra Nigeria, i Tchad och i Kamerun, säger Henrik Angerbrandt.

När 200 skolflickor kidnappades av Boko Haram förra året blev det ett internationellt ramaskri. I Nigeria var det tystare. Och tio månader senare är flickorna fortfarande försvunna, trots militärens ansträngningar.

För resurser saknas inte i Nigeria. Landets armé har tidigare haft ett förhållandevis gott rykte efter sina insatser på 1990-talet under inbördeskrigen i Liberia och Sierra Leone. I dag har denna armé över 100 000 soldater till sitt förfogande. Men de militära musklerna finns ändå inte hos de trupper som strider mot Boko Haram. Soldaterna är sämre beväpnade och sämre tränade än terrorgruppens medlemmar.

Militären och Boko Haram anföll samma stad

Militären har i stället utmärkt sig genom att även de begå rutinmässiga övergrepp på civilbefolkningen. Staden Baga i nordöstra Nigeria, som nyligen anfölls av Boko Haram med stort antal dödsoffer som följd, attackerades redan 2013 av militären i en missriktad hämndaktion. Militären hade förlorat en man i strider mot Boko Haram och ville hämnas på någon och det råkade bli civilbefolkningen i Baga med uppemot 2 000 dödsoffer som följd.

– Nigerias militär skulle kunna hantera det här. Det är ju en prioriteringsfråga, säger Gabriella Ingerstad, säkerhetspolitisk analytiker vid FOI.

Den nigerianska militärens oförmåga att handskas med problemet har i stället stärkt Boko Harams självförtroende och de har gått ifrån att vara en terrorrörelse till att i dag vara mer av en vanlig rebellrörelse, menar Mats Utas.

– Det är tydligt att Boko Haram har ändrat strategi, den del som verkar i Borno nu är mer direkt en militär grupp och de har ett klart mål att ta över hela delstaten, säger han.

Våldet sprider sig

Och våldet tycks bara eskalera i en konflikt där 1,6 miljoner människor har drivits på flykt och där mer än 10 000 har dödats de senaste åren. Nu har våldsamheterna även spillt över till grannländerna Kamerun, Niger och Tchad. I både Tchad och Kamerun har Boko Haram haft en närvaro som tidigare tolererats av länderna mot att de hållit sig lugna. Gabriella Ingerstad menar att Kamerun har ändrat sitt förhållningssätt till det här och när de skickade en stor del av sin militär till norra Kamerun svarade Boko Haram på det.

Slogs tillbaka av nigeriska trupper

Och nu tar man med gemensamma krafter på allvar upp kampen mot terrorgruppen. I ett gemensamt uttalande förra helgen sa Benin, Kamerun, Niger, Nigeria och Tchad att de ”sänder sammanlagt 8 700” personer till konfliktområden. Mot dem står mellan 4 000 och 6 000 Boko Haramkrigare. Tchad har redan varit inne på nigerianskt territorium och framgångsrikt stridit mot terrorgruppen. Och islamiströrelsens försök att storma ett fängelse i staden Diffa i Niger slogs tillbaka av den nigeriska militären.

Försöken att få till en samordnad insats mot Boko Haram har dock förhalats av regeringen i Nigeria även om man nu säger ja till att medverka. Anledningarna till denna tvekan är flera.

– Nigeria vill ge en bild av att de är ett land som snarare bidrar till att stabilisera andra oroshärdar än ett land som har den typen av problem, säger Gabriella Ingerstad.

– Nigeria är ju en av de stora truppbidragarna till FN-insatser Så det blir en prestigeförlust om det sprids en bild av dem att de inte klarar att kontrollera sitt eget territorium.

Avskyr Boko Haram – och misstror staten

Gabriella Ingerstad menar att Nigeria har ändrat sig på grund av det externa trycket som kommit, både via medier sedan förra våren när de 200 flickorna kidnappades, men också på grund av grannländernas reaktion.

– Boko Harams samtliga läger kommer inom sex veckor att förstöras i den pågående offensiven, sa Nigerias säkerhetsrådgivare Sambo Dasuk i veckan när han blev tillfrågad om vad som kan göras mot extremiströrelsen före den 28 mars, då det uppskjutna parlaments- och presidentvalet enligt planerna ska hållas.

Men det är inte första gången regeringen utlovat ett datum då Boko Haram-rebellerna skulle vara nedkämpade – löften som inte infriats.

Dessutom har den nigerianska staten, med en av Afrikas starkast växande ekonomier, totalt försummat den nordöstra delen av landet under årtionden. Boko Haram är förvisso den part som begår flest och värst övergrepp i konflikten. Men samtidigt som civilbefolkningen är livrädda för Boko Haram så har man även en enorm misstro mot staten. Det är därför som den hänsynslösa gruppen lyckas rekrytera nya medlemmar ur civilbefolkningen, trots att övergrepp begås.

Fortsatt fattigt och korrumperat

En militär seger över Boko Haram innebär alltså inte att faran är över. Fattigdomen och korruptionen finns kvar.

– Hur effektiv man än är militärt kommer det vara svårt att komma tillrätta med problemet, säger Gabriella Ingerstad.

Att uppmuntra avhopp och erbjuda ett alternativ och möjlighet till försörjning till avhopparna och kunna garantera deras säkerhet, är en grundsten för att insatsen ska lyckas, menar Ingerstad. På nationell nivå handlar det om en bättre resursfördelning generellt, socioekonomisk utveckling samt politisk representation för norr på lång sikt.

– Regeringen har försummat de här delarna av landet under en så pass lång tid. Så länge grogrunden finns kvar så finns det ju en rekryteringsbas.

Martin Einald

Martin Einald är Dagens familjeredaktör.