Nyheter
Karolinska fortsätter hormonbehandla unga - trots uppmaning
Ett 50-tal behandlas för närvarande för könsdysfori - trots myndigheternas uppmaningar till försiktighet
Trots att Socialstyrelsen uppmanat till återhållsamhet med hormonbehandling vid könsdysfori hos minderåriga behandlar Karolinska sjukhuset i Stockholm fortfarande ett 50-tal unga med pubertetsblockerare. Det uppger Fredrik Lundkvist, specialistläkare inom barn- och ungdomspsykiatrin, som nyligen medverkade vid ett seminarium i riksdagen kring frågan.
Fredrik Lundkvist har stundtals gjort sig obekväm kring transvården inom sjukvården genom sina åsikter. Han beskriver siffrorna ovan som ett allvarligt orosmoment och menar att behandlingen innebär stora risker för barns hälsa och utveckling. Som läkare och barnpsykiatriker var han en av talarna vid riksdagsseminariet kring könsdysfori, det vill säga när unga människor upplever en annan könsidentitet än det biologiska könet. Här kan stopphormoner ibland sättas in för att förhindra en fortsatt pågående pubertetsutveckling.
– Det oroar mig att vården här bedriver en behandling som saknar både evidens och beprövad erfarenhet. Det är en riskabel behandling, där det saknas grund får hur den ska bedrivas, säger Fredrik Lundkvist till Dagen.
Socialstyrelsen manar till försiktighet
Socialstyrelsen uttalade i februari i år att behandling bör ske endast i undantagsfall, inom ramen för forskning. Myndigheten hänvisade till Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, SBU, som anser att det inte går att dra några säkra slutsatser om effekt och säkerhet av hormonbehandling utifrån de studier som finns i dag.
Antalet unga som upplever en annorlunda könsidentitet har ökat kraftigt på senare år, framför allt bland unga tjejer.
Även Astrid Lindgrens barnsjukhus själva, inom Karolinska sjukhuset, uttalade våren 2021 att man skulle stoppa hormonbehandling av minderåriga transpersoner med hänvisning till kunskapsbrist.
50-tal får pubertetsblockerare
Men enligt barn- och ungdomspsykiatrikern Fredrik Lundkvist i Stockholm fortsätter alltså behandlingarna, med i dagsläget ett 50-tal unga som behandlas med pubertetshämmande medel vid Karolinska sjukhuset. Och trycket har ökat sedan i våras, uppger han.
Möjliga biverkningar av behandlingen uppges vara minskad tillväxt, infertilitet, benskörhet samt hjärt-kärlsjukdomar. Fredrik Lundkvist är kritisk mot att mycket ideologi och politik blandas in i psykiatri och medicinsk behandling.
– Det finns en stor risk för vårdskador som vi arbetar i dag. Konfliktnivån kring de här frågorna gör att det faktiskt är svårt att se själva barnet, och innebär en rejäl fara när vi jobbar med barnpsykiatrisk vård, säger Fredrik Lundkvist, som själv inte finns på någon medicinsk enhet för könsdysfori, men kommer i kontakt med patienterna i den vanliga barn- och ungdomspsykiatrin i Stockholm.
Sårbarhet och stress
– Det är ett rejält problem att vi själva inducerar både sårbarhet och stress i våra patienter med det sätt vi arbetar i dag.
Han medverkade på inbjudan av riksdagsledamoten Mikael Oscarsson (KD) och Stiftelsen Familjen först som arrangerade seminariet i riksdagen i förra veckan.
Men är det då så konstigt att patienter behandlas med stopphormoner även fortsättningsvis? Kan det inte vara farligt att bara avbryta påbörjad behandling?
Fredrik Lundkvist uppger till Dagen att det både är gamla och nya patienter som i dag behandlas, och påpekar att förskrivningsrätten av läkemedel ligger på den enskilda läkaren, även om det sägs att behandlingen ska bromsas upp eller stoppas. I slutändan blir det ett ställningstagande kring varje patient, menar han.
– Många tror att det är farligt eller besvärligt att avbryta en behandling. Men det är det inte. Det är i alla fall min åsikt. Min kliniska erfarenhet är att patienter mår mycket bättre efter att ha avslutat behandlingen, oavsett vilken könsidentitet de har, säger han.
– Däremot är det jätteproblematiskt att det inte är genomtänkt hur man gör för att avsluta en sådan här behandling.
Vanligt med fler diagnoser
I praktiken överprövar Karolinska sjukhuset rekommendationerna från Socialstyrelsen och Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, SBU, kring enskilda patienter, anser Fredrik Lundkvist.
Vid riksdagsseminariet medverkade också överläkaren och professorn i barn- och ungdomspsykiatri Christopher Gillberg vid Göteborgs universitet, som påpekade att könsdysfori finns i samma kategori av utvecklingsneurologiska problem som adhd, autism och Tourettes syndrom – och ofta uppträder tillsammans med dessa, och därför behöver utredas parallellt.
Thomas Österberg är reporter och stf ansvarig utgivare på Dagen.
